SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1926  
FÄGNAD fäŋ3nad2, ngn gg vid läsning 3gnad2, r. l. m. (f. Sahlstedt (1757), ÖoL (1852)); best. -en l. (numera bl. bygdemålsfärgat) fägnan; pl. (†) -er (Kiöping Resa 101 (1667), Kindblad (1871)); förr äv. FÄGNA, r. l. f.; best. -an.
Ordformer
(fägna 1649c. 1700. fägnan, sg. best. 17021767. fägnad 1635 osv. -a(d)t(t) 15551742; beträffande formerna fägn-, fegn-, fängn- jfr FÄGNA, v.)
Etymologi
[fsv. faghnaþer, fägnader, motsv. isl. fagnaðr; till FÄGNA, v.]
1) (numera i sht i vitter stil l. mera pretiöst spr.) till FÄGNA, v. 1, 2, 3: glädje; fröjd; (djup o. innerlig) tillfredsställelse; hugnad; äv. om ngt som bereder glädje; glädjeämne; nöje. Till min stora fägnad hör jag att (osv.). LPetri 1Post. F 8 b (1555). Jesus är min hägnad, / Och mins hiertas fägnad. Ps. 1695, 266: 1. Alla visade största fägnad öfver vår ankomst. Landell Bligh 87 (1795). Om jag kan spela honom något spratt, så skall det vara mig en särdeles fägnad. Hagberg Shaksp. 2: 21 (1847). Jag har hört med stor fägnad utvecklingen af edra åsigter. SvT 1852, nr 3, s. 4. Fägnaden var ömsesidig. Böök ResSv. 35 (1924). jfr SKADE-, ÖGON-, ÖRON-FÄGNAD m. fl. — särsk.
a) i vissa uttr.: hava den fägnaden att, göra ngn den fägnaden att, förr äv. göra sig (en) fägnad (av) att. MStenbock (1711) hos Loenbom Stenbock 2: 174. Twenne bref har jag hafft den fegnaden at bekomma. Swedenborg RebNat. 1: 277 (1718). Sahlstedt (1773). (Han) skulle hafva kunnat .. göra honom den fägnaden att komma till Ulriksdal. Almqvist DrJ 20 (1834).
b) (†) i pl. Alla helsans fägnader och nöjen. Lehnberg Pred. 1: 59 (c. 1800). Franzén Pred. 1: 263 (1841).
2) (†) till FÄGNA, v. 4 (l. 5): glädjebevis vid mottagandet av ngn, vid ngns ankomst l. dyl.; smekning. Kiöping Resa 101 (1667). Caresse, fegnad, wenskap, kiärleks tekn. Swedberg Schibb. 254 (1716).
3) (numera i sht i fråga om ä. förh. l. bygdemålsfärgat) till FÄGNA, v. 6: undfägnad, välfägnad, förplägnad, traktering. Runius Dud. 3: 72 (1712). Då hon märka kunnat han af Fägnad lustig warit. VDAkt. 1720, nr 111. Nu är det tid, att jag tar adjö åf er, fader Sven och mor Lisa, och tacker för god fägnad. Dahlgren Verml. 11 (1846). Godt samvete är daglig fägnad. Granlund Ordspr. (c. 1880). Heidenstam Svensk. 1: 311 (1908). (†) En gång hände att han .. gjorde mig någon fägnad på Riddarhus-Källaren. HSH 1: 268 (c. 1750).
4) (†) bevågenhet, välbehag. Therföre, at någon har mehra fägnad eller kiärlek för then ena, än för then andra arfvingen, bör ey thenna senare mista Legitimam. Nehrman InlJurCiv. 410 (1729).
Ssgr (i allm. till 1): A: (2) FÄGNA-ÅR. (†) om första året av ett äktenskap. Smekemånadhen och Fägnaåhret. TJohannis Fästn. N 12 b (1604).
B: FÄGNADS-BETYG. (-nads- 1799. -ne- 1754) (†) = -BETYGELSE. Fägne Betyg yttrat (vid magisterpromotionen i Åbo 1754). GPeteche (1754; i titel). Ödmann StrFörs. 1: 115 (1799).
-BETYGELSE. (-nads- 1761 osv. -ne- 17431864) (numera i sht arkaiserande) glädjebetygelse. Mörk Ad. 1: 333 (1743). Aflägga Riksens Ständers underdåniga tacksäjelse och fägnads betygelse. AdP 1786, s. 141. Topelius Fält. 4: 482 (1864).
-ROP, -SKRIFT, se C.
C [ssgstypen torde huvudsakligen ha uppkommit gm analogi, jfr FRÖJDE-, GLÄDJE- samt äv. HUGNE-]: FÄGNE-BETYG, -BETYGELSE, se B.
-BUD, äv. -BÅD. (†) glädjebudskap. Atterbom 2: 339 (1827). Rydqvist SSL 5: 70 (1874).
-BUDSKAP, äv. -BÅDSKAP. (†) glädjebudskap. PoetK 1822, s. 115. Böttiger 3: 88 (1843, 1858).
-DIKT. (numera bl. litt.-hist.) = -SÅNG. Heroisk Fägne-Dikt öfver .. (kronprinsessans) intåg i Hufvudstaden. FLundeen (1744; i titel). Välment Fägne-Dicht. JForshæll (1751; i titel).
-ELD. (knappast br.) glädjeeld. FFS 1880, nr 22, s. 2.
-FULL. (†) fröjdefull. KKD 6: 23 (1707). Dahlberg Lefn. 75 (c. 1755; uppl. 1911).
-KVÄDE. (numera bl. litt.-hist.) = -SÅNG. Triewald Lärespån 46 (c. 1710). Schybergson FinlH 2: 167 (1889).
-LJUD. (†) ljud (ord, sång o. d.) som uttrycker glädje; fröjderop. Underdånigt Fägneliud, Upå Hennes Konglige Mayst. Drotning Hedwig Eleonoras .. Högsthugnelige Födelse-Dag. Brenner Dikt. 1: 37 (1708, 1713; titel). Stagnelius (SVS) 2: 304 (1821). Meurman (1846).
-LÖS. (†)
1) till 1: glädjelös. Mycket fagert fägnelöst .. (dvs.) Man glädz intet åth alt som wackert är til syna. Grubb 537 (1665).
2) till 3: utan välfägnad. Verelius 62 (1681).
-RIM. (numera bl. litt.-hist.) jfr -SÅNG. Brenner Dikt. 1: 59 (1697, 1713; i titel).
-ROP. (-nads- 1786. -ne- 17231753) (†) glädjerop, jubelrop. Ehrenadler Tel. 584 (1723). Oldendorp 1: 393 (1786).
-SKRIFT. (-nads- 1794. -ne- 17131807) (numera bl. litt.-hist.) skrift till betygande av (allmän) glädje (över ngt). Fägne-Skrift Öfwer det nya Silfwerberget. Brenner Dikt. 1: 244 (1713; titel). Möller (1807).
-SPEL. (†) lustbarhet, förlustelse. Adalrik .. såg Folcket ströma tilhopa, såsom til ett fägne-spel. Mörk Ad. 1: 267 (1743). Därs. 2: 100 (1744). jfr (i tillf., mera urspr. anv.): Fredmans Epistel, Som är ett Fägnespel, på Fader Didriks Namnsdag år 1780, sammanstämdt på Amsterdam, ett Näringsställe. Bellman 3: 264 (1780, 1790).
-SÅNG. (numera bl. litt.-hist.) glädjesång, jubelsång. Heroisch Fägne-Sång Öfwer Then Stormächtiges Högbornes Förstinnas och Frökens, Christinæ .. Frögdefulle Födelses-Dag. Stiernhielm Fägn. (1643, 1668; titel). Finska Helicons underd. Fägne-Sånger. Rudeen (1704; boktitel).
-TAL. (numera bl. litt.-hist.) tal varigm man betygade sin glädje (över ngt); jfr FRÖJDE-TAL. Allerunderdånigste Fägnetal, Under .. Vår Allernådigste Konungs .. Adolph Friedrichs Högsthugneliga Vistande, uti Åbo Stad. AWetterblad (1752; titel). Heikel Filol. 153 (1894).
Spoiler title
Spoiler content