SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1924  
FE fe4, f.; best. -n l. -en; pl. -er40 ((†) fees Ekelund Fielding 596 (1765)).
Ordformer
(förr ofta skrivet . fée (fee) 17471881)
Etymologi
[av fr. fée, av vulgärlat. fata, ödesgudinna, eg. pl. av lat. fatum, öde (jfr FATAL, FATA MORGANA)]
benämning på vissa, urspr. från den keltiska o. romanska folksagan stammande, med övernaturlig kraft begåvade kvinnliga sagoväsen, besläktade med nornor o. älvor o. omtalade än (o. oftast) ss. goda, lyckobringande o. beskyddande, än ss. ondskefulla o. grymma varelser; ofta i jämförelser l. bildl., särsk. för att beteckna ovanlig skönhet l. beskyddande o. hjälpande godhet hos en kvinna. Sagans skimrande feer. I feernas rike. En god fe hade i faddergåva skänkt henne en utomordentlig skönhet. Som en strålande fe stod den unga flickan där framför honom. Hon har alltid varit hans goda fe. Man sade, någon Fée, af afundssjuka, / Förtrollat den, som .. (slottet) bebygt och bruka. Nordenflycht QT 1746—47, s. 167. Jag är din lefnads fee, och begåfvade dig redan vid födelsen med allehanda egenskaper. Atterbom FB 284 (1818). Féen Peribanou. Dens. 1: 187 (1824). En elak fée. Snoilsky 2: 105 (1881). En älskad barm, där huldrikt / lifvets fe åt mig förvarat, / sina bästa faddergåfvor. Anderson Dikt. 113 (1889). — jfr SKOGS-, VATTEN-FE.
Ssgr: FE-DROTTNING. jfr ÄLV-DROTTNING. Dalin (1851).
-LAND. feernas land; äv.: sagoland, fabelland. Dalin (1851).
-LIK, adj. äv.: sagolik, trolsk. Rademine Knigge 3: 93 (1804).
-SAGA. Perraults fesagor. GT 1788, nr 110, s. 4. —
-SLOTT. äv.: sagolikt, i underbar skönhet o. prakt strålande slott, sagoslott. Detta underbara feeslott (i Versailles). Cronholm Tal 9 (1843).
-VÄRLD. äv. allmännare: sagovärld, fantasivärld. Palmblad i Phosph. 1810, s. 224. I natten försönk inbillningens strålande féverld. Stagnelius (SVS) 3: 89 (1817).
Avledn.: FEERI, n. ((†) r. JournLTh. 1811, s. 475). (förr ofta skrivet féerie (feerie)) [av fr. féerie]
1) sagoskådespel (vari feer l. andra övernaturliga väsen uppträda); i fråga om på scenen uppfört sagospel oftast med tanke på använda praktfulla dekorationer o. kostymer, överraskande förvandlingar o. d.: utstyrselsstycke; i sht förr äv.: fesaga. (Tassos) féerier och förtrollningsscener. Leopold 5: 51 (c. 1820). Storartade uppträden i sceneri-väg, .. feerier, militäriska skådespel o. s. v. Snellman Tyskl. 353 (1842). Sylwan (o. Bing) 1: 266 (1910).
2) (i vitter stil) i överförd anv.: trollspel, trolleri; (skimrande) trollsyn, trolskt sceneri; fantasilek, drömspel, dröm. Ett feeri av spetsar och siden. Allt ett féeri för Riddarns ögon var. Stiernstolpe Wieland 5 (1816). Förbi, förbi / var glädjens glittrande féeri. Gripenberg Aftn. 73 (1911). Ssgr: (1) feeri-balett. NF 3: 324 (1878). (1) -komedi. Polyfem III. 29: 1 (1811). (2) -landskap. Lamm Swedenbg 320 (1915). (1) -spel.
FEERISK, adj.; adv. -T. [efter t. feerisch] (i vitter stil, mindre br.) som tillhör l. gäller l. liknar osv. en fe l. feer(na); felik, fe-; sagolik, sago-; trolsk, förtrollande; sagolikt vacker l. praktfull l. tjusande. Blanche Band. 358 (1848). 1846 och 1946; Feeriskt Lustspel i 2 Akter. Snällp. 1848, nr 53, s. 4; jfr FEERI 1. Denna trolska och feeriska stämning. SDS 1904, nr 332, s. 2. —
FEISK, adj.; adv. -T. (féeisk (feeisk) 17921835) (i vitter stil, numera föga br.) = FEERISK. Thorild 3: 202 (1792). Med dig ett féiskt land blir ödemarken. Elgström i Phosph. 1810, s. 72. Ett feiskt slott. Nyberg 2: 297 (1828, 1832). Det äfventyrsrika, praktfulla, feiska i de gamla medeltidssagorna. Ljunggren SVH 2: 465 (1877).
Spoiler title