SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1927  
FÖRMÅNLIG 3r~må2nlig l. 3r~, adj. -are. adv. -EN (†, VetAH 1817, s. 143, QLm. I. 3: 53 (1833)), -T.
Etymologi
[avledn. av FÖRMÅN]
1) till FÖRMÅN 4 o. 5: som medför l. bringar (kan bringa) förmåner l. vinst l. gagn l. nytta, fördelaktig; numera oftast i inskränktare anv.: som medför materiella fördelar, inbringande, givande. En förmånlig anställning. Ett förmånligt byte. Avtalet var förmånligt för båda parterna. På förmånliga villkor. Det är et nöje, at höra honom raisonnera i Språken mathematice, och är hans Sälskap mycket förmånligt. Björnståhl Resa 1: 373 (1772). Sättet av denna försäljning kan endast klandras, såsom .. icke nog förmonligt för kronan. Schönberg Bref 2: 108 (1778). Mathållningen (i straffanstalten) besörjes af styrelsen på det för inrättningen förmånligaste sätt. Oscar I Straff 125 (1840). Förmånlig byteshandel. Rydberg Vap. 36 (1891). — särsk.
a) (†) i uttr. förmånlig mot ngt, som fördelaktigt motvärkar ngt; som erbjuder fördelaktigt skydd mot ngt. Husen (äro) .. försedde med portiker, förmånlige både emot regn och solhetta. MNorberg (1779) hos Björnståhl Resa 5: 172. Emot sådane sjukdomar visa gäsande vatn en förmånlig kraft. Ödmann StrFörs. 1: 204 (1799).
b) (†) gynnsamt stämd mot (ngn). Allt, allt, allt lofvar jag Herr Baronen, om han är mig blid och förmånlig. Bellman 5: 336 (1772).
2) (numera bl. i vissa kretsar, skämts., vard.) med förbleknad bet., om sak: utmärkt, förträfflig, präktig, bra. Möller (1790). Steniga skogshagar .. kunna lemna förmånligt bete. QLm. I. 3: 55 (1833); möjl. till 1. En och annan god och smakfull vändning, direkt afskrifven ur något förmånligt lexikon. PedT 1890, s. 39. Förvakten (hittade) några mycket förmånliga sandwiches. Cederschiöld Manh. 258 (1916). Där hade varit mycket middag på Låsta, med god mat och ännu förmånligare viner. Lindqvist Herr. 103 (1917).
3) som talar l. stämmer en till ngns förmån l. som gör ett fördelaktigt l. gynnsamt intryck; fördelaktig, gunstig, gynnsam. Göra ett förmånligt intryck. En förmånlig kritik. HSH 9: 87 (c. 1750). (Hr Tissot) utlåter sig äfven mycket förmånligt öfver vår Svenske Dioscorides. Björnståhl Resa 2: 97 (1773). Ett ganska förmånligt omnämnande. PT 1895, nr 16, s. 3. Hvad som med nöje kan läsas i en daglig tidning, gör sig icke alltid lika förmånligt i en bok. GHT 1897, nr 27 B, s. 1. Nyblom i 3SAH 16: 116 (1901).
Avledn.: FÖRMÅNLIGHET, r. l. f. egenskap(en) l. förhållande(t) att vara förmånlig; numera bl. (tillf.) till 1. Möller (1790). Den privatekonomiska förmånligheten af jordbruk. EkonS 2: 115 (1895).
Spoiler title
Spoiler content