SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1928  
FÖRVANDLING förvan4dliŋ l. fœr-, i Sveal. äv. 032 (förva´ndling Weste), r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[fsv. forvandling, jfr d. forvandling, mnt. vorwandelinge, t. verwandlung]
vbalsbst. till FÖRVANDLA.
1) till FÖRVANDLA 1: handlingen att förvandla ngn l. ngt l. förhållandet att ngn l. ngt förvandlas; omvandling, omskapande, omdaning, (genomgripande) förändring; äv. konkretare. Undergå, förr äv. få en förvandling. Liket har redan gått till förvandling. All godh gåffua och all fulbordha gåffua är offuan effter, nedherkommandes frå liwsens fadher, när hwilkom ingen förwandling är. Jak. 1: 17 (NT 1526; Bib. 1917: förändring). OPetri MenSkap. 41 (c. 1540). (Ovidius') skönaste och största Skaldedikt är Metamorfoserne, eller Mytiska förvandlingar i 15 böcker. Norrmann Eschenburg 1: 331 (1817). Allt i hela naturen är förvandling underkastadt. Wallin 2Pred. 2: 178 (1822). — jfr BRÖD-, LJUD-, METALL-, OM-, SPRÅK-, VÄRLDS-, ÅTER-FÖRVANDLING m. fl. — särsk.
a) zool. i fråga om utvecklingen av l. utvecklingsstadierna hos vissa djur, i sht insekter (o. grodor). De Geer PVetA 1744, s. 4. Några arter (grodor) kläckas fullskapade härutur (dvs. ur äggen), men de fläste undergå flera förvandlingar. Retzius Djurr. 64 (1772). Sundevall Zool. 95 (1835). Hos .. insekter (som genomgå förvandlingar) .. skiljer man .. mellan dem, som genomgå en ofullständig förvandling, .. och dem, hos hvilka förvandlingen är fullständig. 2NF 12: 715 (1909).
b) jur. till FÖRVANDLA 1 a β. Böternas förvandling. VDAkt. 1790, nr 447. Villkorlig dom .. måste medgifvas inom det område af bötesstraffet, der (på grund af bristande arbetsförhet o. s. v.) förvandling är att motse. Thyrén StrafflRef. 1: 129 (1910). — jfr BÖTES-, STRAFF-FÖRVANDLING.
c) (förr) kam. om erläggande av skatt l. utlaga l. utbetalande av lön o. d. i andra persedlar än de ursprungliga; äv. konkretare, om dylik ”förvandlad” utlaga. (Konungsfodringens) ordinarie förwandling .. skeer i Spanmål, Oxar, Kåhl etc. effter hwart och ett Landskapz egenskap. LReg. 408 (1662). PåbudhExecut. 1668, s. E 2 a (se under FÖRVANDLINGS-PERSEDEL). Vilia Ständerne hielpa honom, är bäst, at han af Vadstena Krigsmanshus-medell får dubbell Fendrichzpension med förvandling. 2RARP 6: 299 (1731). Rikets Ständer biföllo att reserv- och öfverskottsräntorna få utgå utan förvandling, likasom före år 1844. Gynther Förf. 6: 447 (1859; efter handl. fr. 1857).
d) (†) konkret, om räkenskaper i vilka de poster som uppstå gm varors förvandlande i pänningar l. tvärtom äro antecknade; jfr FÖRVANDLA 1 a γ. BtÅboH I. 1: 85 (c. 1618). Alle behåldne Persedler, som anten in Natura aff Almogen äre upburne och försålde, eller Allmogen fått emoot Contant Betalning innebehålla, skola ock i Förwandlingen medh sin rätta Cronowärdering afföras och sedan däremoot uptages det wärde, som samma Persedlar äre försålde eller Almogen dem löst före. LReg. 79 (1689). Salander Gårdsf. 230 (1727).
e) (†) till FÖRVANDLA 1 b: ändring (av l. i ngt), ombildning. Haffue vj aldrig giort nogen förwandling om mynthet med vpsætning eller nidersæting. GR 1: 197 (1524). Vppå then Latiniska Messon giordes idkeligha föruandlingar, så at huar Påue epter annan antighen någhot ladhe til, togh ifrå, eller och ellies någhot vmwende. LPetri DialMess. 6 a (1542). Sabbatzens förwandling. Schroderus Os. III. 1: 128 (1635).
f) (i vitter l. religiös stil, numera mindre br.) till FÖRVANDLA 1 d; ofta övergående i bet.: förgängelse, död. Nordenflycht QT 1745, s. 48. Förvandlingens märkbara förebud säga oss: din stund nalkas. Lehnberg Pred. 2: 198 (c. 1800). Du mötte din förvandling med en ynglings munterhet och med en mans mod. Tegnér (WB) 3: 168 (1818). Wirsén i 3SAH 2: 881 (1887).
g) (†) konkret, om ngt som är förvandlat. VetAH 1765, s. 87 (om petrifikat o. d.). Om Svalan gå mythiska sägner, att hon är en förvandling. Hyltén-Cavallius Vär. 1: 326 (1864).
2) (†) till FÖRVANDLA 3: avhjälpande (av ett missförhållande), rättelse, ändring till det bättre; äv. konkretare: botemedel. Epter .. wår nadigste herre ingen booth eller förwandling förnam tilbiudhas på the swåra och merkeliga brister som han hadhe. GR 7: 471 (1530). RA 1: 459 (1546).
3) (†) till FÖRVANDLA 4: förflyttning. Geffvandis them .. til kienna samma mötis förvandling. GR 4: 163 (1527). Därs. 17: 348 (1545).
Ssgr (till 1): (1 a) FÖRVANDLINGS-FORM; pl. -er. zool. (Några) lägre sjödjur och deras yngel, eller deras förvandlingsformer, äro alt igenom lysande. Santesson Sv. 10 (1887).
(1 a) -HYLSA. (†) om puppa l. kokong. Bergman Jordkl. 261 (1766). Dagen efter började de fläste (av tallmaskarna) at spinna sig förvandlings-hylsor. Dens. i VetAH 1769, s. 274.
-KONSTNÄR. (varieté)artist med särskild skicklighet i att snabbt kunna (gm ommaskering o. d.) förvandla sitt utseende; äv. bildl. DN 1899, nr 10361 A, s. 3. Kelten är förvandlingskonstnär som få, och han har ytterst lätt att avpassa sig efter förhållandena. Nordenstreng EurMänRas. 121 (1917).
(1 c) -KONTO. (förr) kam. konto som upptager ”förvandlingen” av olika pålagor o. d. LReg. 87 (1689).
-LAG, r. l. m.
1) (numera föga br.) till 1, om den naturens ordning enligt vilken allt är underkastat förvandling (o. förgängelse), förvandlingens lag. VetAH 1769, s. 190. Folkslagens tungomål höra ej mindre än andra menskliga saker under de allmänna förvandlingslagarna. Murberg i 1SAH 2: 7 (1787, 1802). Förvandlingslagen, med sina stundeligen skördade offer. Lehnberg Pred. 1: 86 (c. 1800). Wallin 2Pred. 2: 178 (1822).
2) jur. till 1 b: lag rörande straffs förvandling. Jag längtar efter den dag, då en genomgripande reform i våra förvandlingslagar kan inträffa. JGRichert (1842) hos Warburg Richert 2: 161.
(1 c) -PERSEDEL. (förr) kam. skattepersedel gm vilken en ”förvandlad” utlaga gäldas. PåbudhExecut. 1668, s. E 2 a. —
-PROCESS. Denna mångskiftande förvandlingsprocess fortgår .. under språkets hela utvecklingstid. Frey 1849, s. 358.
-SAGA. Ovidius' förvandlingssagor. Schück VLittH 1: 541 (1900).
(1 b) -STRAFF. jur. fängelsestraff till vilket ådömda, men icke gäldade böter förvandlats. SFS 1864, nr 11, s. 104. Därs. 1907, nr 87, s. 12.
(1 f) -STUND. (i vitter l. religiös stil, numera föga br.) dödsstund. Han .. säger till den troendes hjerta i dess förvandlingsstund: .. bäfva icke. Lehnberg Pred. 3: 61 (c. 1800). Wallin Vitt. 2: 86 (1821).
-TABELL. (i sht förr) tabell som utvisar hur man kan förvandla mått, mål o. vikt i ett system till dess motsvarighet i ett annat; jfr FÖRVANDLA 1 a α. SvAlm. 1887, s. 44. Förvandlingstabeller för metersystemet. PrHb. 2: 627 (1888). Hahnsson (1896).
-TIMME.
1) (†) till 1 a, i fråga om insekternas förvandling. Tessin Bref 2: 364 (1755).
2) (i vitter l. religiös stil, numera föga br.) till 1 f, = -STUND. Nicander 1: 163 (c. 1830). Mellin Nov. 1: 509 (1831, 1865).
(1 c) -TITEL. (förr) kam. = -KONTO. LReg. 414 (1662).
(1 c) -UTRÄKNING~020. (förr) kam. uträkning av huru stor en skatt l. en lön o. d. blir, då den ”förvandlats” till andra persedlar än de ursprungliga. Linde Kam. 205 (1852). Häradsskrifvarne .. äro fritagna från ”den tidsödande förvandlingsuträkningen”. NDA 1876, nr 181, s. 2.
Avledn.: FÖRVANDLINGSBAR, adj. till 1: möjlig att förvandla. WoJ (1891). De till utmärkta åkrar och ängar förvandlingsbara mossarna. NF 18: 703 (1894). Östergren (1924).
Spoiler title
Spoiler content