SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1926  
FÄLTSPAT fäl3t~spa2t, r.; best. -en; pl. (i bet. olika slag av fältspat) -er.
Etymologi
[av svensken D. Tilas 1740 bildat namn (se språkprovet fr. 1740 nedan); av FÄLT 1 b o. SPAT. Rörande Tilas' auktorskap o. namnets närmare innebörd se Zensén i GeolFF 1925, s. 390 ff.]
miner. benämning på en grupp vattenfria dubbelsilikat bestående av kiselsyrad lerjord o. silikat av alkalier l. alkaliska jordarter (kali, natron l. kalk). Vanlig fältspat, kalifältspat, ortoklas. En fingrynig mörck gråsten af jemn blandning, hvaruti ouphörligen stryka gångar, ränder och körtlar til åtskillig mäktighet, bestående af rödaktig, hård och grof Feldt spat. D. Tilas i VetAH 1740, s. 199. Fältspat bildar tillsamman med qvarts och glimmer tvänne af de allmännaste bergarterne, granit och gneis. Holmström Geol. 42 (1877). Strindberg Hems. 180 (1887). Vissa varieteter av fältspat räknas till halvädelstenarna. BKonvLex. (1924). — jfr KALI-FÄLTSPAT m. fl.
Ssgr: FÄLTSPATS-, i yngre strängt fackmässigt spr. (första ggn anträffat år 1824) äv. FÄLTSPAT-ART.
-ARTAD, p. adj. —
-BOLL. jfr BOLL 1 d.
-BROTT. jfr BROTT I 6. Ytterby fältspatsbrott. Berzelius Kemi 2: 102 (1812).
-FATTIG. om bärgart. —
-GRUVA. EkonS 2: 239 (1895).
-HALTIG.
-KORN. Rinman 1: 514 (1788).
-KRISTALL.
-MJÖL. landt. (ss. gödningsmedel använd) pulveriserad fältspat. Olbers Mossm. 59 (1892).
-RIK. om bärgart. Hisinger Ant. 4: 65 (1828).
-RÅDA, r. l. f. (anträffat bl. i formen -spats-) (†) bärgart som till sin huvudmassa består av fältspat. Rinman 1: 116 (1788).
-RÅDANDE, p. adj. (anträffat bl. i formen -spats-) (†) om bärgart: till huvudmassan bestående av fältspat. Feldtspatsrådande Gråbärg (dvs. granit). Wallerius Min. 150 (1747). NorrlS 118 (1802).
-SAND. sand som till sin huvudmassa består av fältspat. Fischerström Mäl. 310 (1785).
-TAVLA. jämn yta av fältspatskorn. TT 1900, Allm. s. 292.
-ÄKTA. (bl. anträffat i formen -spat-) om porslin. Det fältspatäkta porslinet tillverkas af kaolin och fältspat med eller utan tillsats af qvarts och kalkföreningar. UB 4: 423 (1873).
-ÖGA. (bl. anträffat i formen -spats-) större linsformigt utdragen fältspatskristall; nästan bl. i pl. NF 5: 1462 (1882). Fennia XIX. 5: 19 (1902).
Spoiler title
Spoiler content