SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1926  
FÅNGST foŋ4st, r. l. f. (m. Sahlstedt); best. -en; pl. -er32 ((f)å`(ngster) Weste).
Etymologi
[jfr d. fangst; av (m)nt. vangst, avledn. av vangen (se FÅNGA)]
a) abstr.: fångande (av djur, särsk. fisk l. villebråd o. d.). Brummer 61 (1789). Hahr HbJäg. 40 (1866). I kanten af isen .. sågos en hel mängd fartyg liggande i fångst helt nära hvarandra. Quennerstedt Resa 224 (1867). Det är förbjudet att för fångst af .. (fridlysta) fåglar använda snaror, burar, nät, fällor, limspön. SFS 1905, nr 44, s. 9. Man skiljer nu ofta på jakt (i inskränkt mening) och fångst. 2NF 25: 1276 (1917). — närmande sig l. övergående i bet. b, i uttr. göra (en god l. rik) fångst; äv. bildl. Weste (1807). (Baptismens) vägrödjare inställde sig gärna, där en andlig rörelse vaknat, och sökte där göra fångster för sitt samfund. KyrkohÅ 1913, s. 88.
b) konkret, om det som fånga(t)s; särsk. om den mängd av djur (fisk, villebråd o. d.) som fångats på en gång l. under en viss tid; byte. Sahlstedt (1773). Medelst en .. grof jernkrok halas fångsten (dvs. den fångade sälen) ombord. Quennerstedt Resa 213 (1867). Sillfisket har under goda år gifvit fångster upp till 80 mill. kronors värde. LAHT 1901, s. 6. — bildl. Knorring Skizz. II. 1: 178 (1845). Hotellomnibusen .. skramlade i väg med mig och en herre till; det var hela fångsten. Bergman Dröm. 239 (1904). Hade Laureta varit en lätt fångst, så hade Francesco aldrig kommit att sjunga sina härligaste kärleksvisor. Wulff Petrarcab. 187 (1905).
2) utvinnande, erhållande (jfr FÅNGA II 4); äv. konkret; ss. senare led i ssgr; jfr GULD-, HÖ-, JÄRNMALMS-, KOL-, MALM-, TACKJÄRNS-, VED-FÅNGST m. fl.
Ssgr (i allm. till 1 a): FÅNGST-BARK. skogsv. fångbark. FoFl. 1913, s. 93. 2NF 26: 146 (1917).
-BLÅSA, r. l. f. vid säl- l. valfångst på Grönland: i ändan på harpunlinan fäst skinnblåsa. Fries Grönl. 154 (1872).
-BROCK, r. l. m. jäg. Brock (Ställbrock, Fångstbrock), .. en i fett inkokad brödbit, en fisk, ett köttstycke eller dylikt som bete vid rofdjursfångst. 2NF 4: 218 (1905).
-BÅT. båt avsedd att användas vid fångst (i sht av val, säl o. d.); jfr -FARTYG, -JAKT, -SKUTA. SLLovén (1837) i LVetA IV. 3: 32. Däcket emellan båda masterna var upptaget af fem fångstbåtar af vanliga hvalfångarebåtars form och storlek. Quennerstedt Resa 172 (1867).
-DIKE. skogsv. fångdike (se d. o. 1). Olbers Mossm. 22 (1892).
-DON. (föga br.) fångstredskap. Säve HafvSag. 6 (1880). De gillrade fångstdonen. NLithberg hos Flodström SvFolk 271 (1918).
-FARTYG~02 l. ~20. jfr -BÅT. Chydenius ExpSpetsb. 18 (1865). FoFl. 1906, s. 160.
-FÄRD. NF 2: 564 (1877). Blekingarne begifva sig .. på .. fångstfärder ofta ända ned till tyska kusten. SvRike I. 1: 269 (1899).
-GROP. jfr FALL-GROP. Den för varg och räf afsedda fångstgropen. NF 6: 30 (1882). SkogsvT 1906, s. 130.
-GÖRDEL. trädg. gördel omkring stammen på fruktträd, avsedd för infångande av insektlarver o. d.; jfr FÅNG-GÖRDEL. Fångstgördlar af veckad papp för larverna af äpplevecklaren. FoFl. 1913, s. 86.
-HÅR. bot. (Droseraarter fånga insekter) genom sina långa körtelbärande fångsthår på bladets öfversida. Lindman LbBot. 71 (1904).
-LYCKA, r. l. f. jfr FISKE-, JAKT-LYCKA. Fresta fångstlyckan. Öman Ungd. 192 (1889). Förstöra fångstlyckan (för andra). Fatab. 1906, s. 124.
-MAN, m. person som bedriver fångst av villebråd o. d.; särsk. om val- l. sälfångare, ngn gg äv. om fiskare. Chydenius Spetsb. 18 (1865). Hvalrossfångsten bedrifves hufvudsakligast vid östra Spetsbergen af norska fångstmän. UB 3: 585 (1873). Grotenfelt LandtbrFinl. 212 (1896). ”Brockar”, medelst hvilka fångstmannen ”fäster” rofdjuret, till dess tiden är inne för fångstdonens uppgillring. EHemberg i BiblJäg. 4: 15 (1897).
-METOD.
-PLANTA, r. l. f. landt. planta som är avsedd att ”fånga” skadliga insekter l. larver; jfr FÅNG-PLANTA. LAHT 1884, s. 180.
-PLATS. Quennerstedt Resa 212 (1867). Vid Arild .. är fångstplatsen för den omtyckta Kulla-sillen. NF 1: 1038 (1876).
-REDSKAP~02 l. ~20. Fries Grönl. 41 (1872). Frambenen (hos klodyveln) äro utvecklade till kraftiga fångstredskap. NF 8: 884 (1884). EHemberg i BiblJäg. 4: 288 (1897).
-RESULTAT. GHT 1895, nr 230, s. 3.
-RUM. fisk. i ryssja, fiskgård o. d.: det inre rummet, där fisken fångas. SvRike I. 1: 272 (1899). VerdS 98: 27 (1901).
-SKUTA. jfr -BÅT. Nordenskiöld Vega 1: 289 (1880).
-SÄTT.
-TRÄD. skogsv. fångträd. SkogsvT 1911, s. 394. FoFl. 1913, s. 93.
Spoiler title
Spoiler content