SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1926  
FÖGDERI fög1deri4, äv. föj1- (föjjderi´Dalin), n.; best. -et l. -t; pl. -er (2RARP 5: 696 (1727) osv.), stundom -n (Linder Regl. 87 (1886; anfört ss. förekommande ibland)) ((†) = (1Mack. 10: 38 (Bib. 1541), Hallenberg Hist. 2: 505 (1790)); -en Lenæus Hübner 151 (1726)).
Ordformer
(föde- 1597. fög(h)de- 1526 osv. fögte- 1537. föigde- 15501646. föjde- 1889. föude- 1583)
Etymologi
[fsv. föghdheri; etymol. identiskt med FOGDERI; jfr ä. d. fogderi. Ordet torde hava erhållit sitt -ö- gm anslutning till likbetydande fsv. fög(h)ati, fögdi]
1) (numera bl. ngn gg vid skildring av ä. förh.; jfr dock slutet) fogdes tjänst l. befattning l. förvaltning l. tjänsteutövning; särsk. i uttr. som göra räkenskap för (förr äv. utav) sitt fögderi, redogöra för sitt fögderi (jfr slutet) o. d.; jfr FOGDE 1 a o. 3 a, ävensom FOGDERI 1 o. 3. Gör rekenscap vthaff (dvs. för) titt fögderij, för ty tu moste icke lenger wara min gårdz fogde. Luk. 16: 2 (NT 1526; Bib. 1917: för din förvaltning). Finnes skuld hoos Konungens befalningzman och the Tolf, .. tå warde han satt af Fögderijt, och the uthur nämden. Lagförsl. 179 (c. 1609). På hvad sätt bryten redogjorde för sitt fögderi .. synes icke af svenska urkunder som jag haft tillfälle att se. Hildebrand Medelt. 1: 82 (1879). — särsk. (ännu br. i ngt arkaiserande resp. vard. stil) bildl.: förvaltning, tjänsteutövning o. d.; särsk. i uttr. som göra l. avlägga räkenskap för sitt fögderi, redogöra för sitt fögderi (jfr ovan), svara för sitt fögderi, det hör icke till mitt fögderi o. d. Vi vele tala om sielfva saken och lämna personerne i fred, som böra giöra räkning för sit fögderi. Dalin Arg. 2: 142 (1734, 1754). (Den för förskingring anklagade) begaf sig på middagen till Västerås för att svara för sitt fögderi. NDAVL 1910, nr 283, s. 2. (†) Jag ginge qvitt mitt fögderi (dvs. min diplomatsyssla). JGWerwing (1710) i 2Saml. 1: 29.
2) (förr) område l. distrikt för en fogdes värksamhet; i fråga om sv. förh. urspr. om område som förestods o. förvaltades av en konungens fogde (slottshövding o. d.), sedermera o. intill utgången av 1917 om kronofogdedistrikt; jfr FOGDE 1 a, ävensom FOGATI, FOGDERI 2, FOGDI. GR 10: 324 (1535). Haffue wij scriffuit honum tiil, ath han skall anamme fögderiidt Nörra och Södra Möre. Därs. 11: 272 (1537). 1Mack. 10: 30 (Bib. 1541). Ähre skickelige Suenske karlar vthsökte till Befallningzmän vthi dhe störste och förnämste Fögderien (i Bohuslän). HSH 31: 420 (1663). Upsalaske Landshöfdingedömet. Har 6. Fögderier och 2. Städer. Henel 1729 163 (1730). Uppl. 2: 613 (1908). — jfr BÄRGS-, SLOTTS-FÖGDERI.
3) (sedan ingången av 1918) häradsskrivardistrikt. 2NF 27: 1190 (1918).
Ssgr: (2) FÖGDERI-BETJÄNING. (förr) till landsstaten hörande tjänstemän i ett fögderi. SFS 1865, nr 52, s. 1. Därs. 1881, nr 10, s. 16.
(2, 3) -STAD. (i fackspr.) stad som ingår i fögderi (numera i bet. 3) o. lyder under landsrätt. 2NF 35: 650 (1923).
Spoiler title
Spoiler content