SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1919  
FACIT fa4sit, n., äv. (i bet. 2 vanl.) r. (n. Hyltén-Cavallius Vär. 2: 375 (cit. fr. 1630) osv.; r. Quennerstedt Agnost. 4 (1888), Vetterlund Skissbl. 143 (1914); jfr Prytz OS B 4 a (1620: edher facit; kanske snarast n., jfr EDER sp. 36)); i best. anv. utan slutart., ss. r. äv. -en; pl. (ss. n.) = (Asperén o. Damm Lärob. i räkn. 1: Förord (1901)).
Etymologi
[jfr d., holl. o. t. facit, n.; av lat. facit, 3 pers. sg. pr. ind. av facere, göra, giva till resultat, som bildats med k-utvidgning av den i DÅD o. TES ingående roten dhe- (i dess svaga avljudsform dhə-); jfr FACIL, FAKSIMILE, FAKTION, FAKTIS, FAKTISK, FAKTOR, FAKTOTUM, FAKTUR, FAKTURA, FAKULTET, vidare de talrika verben på -fiera o. -ficera (t. ex. MODIFIERA, SPECIFICERA) med vbalsbst. på -fikation (MODIFIKATION osv.), AFFICIERA o. andra verb på -ficiera samt AFFEKT, AFFÄR, ARTIFICIELL, BENEFICE, CERTIFIKAT, CHAUFFÖR, DEFEKT, DEFICIT, DIFFICIL, ECHAUFFERA, EFFEKT, FASON, FETISCH, FORFEIT, HACIENDA, INFEKTERA, KALFAKTOR, KOEFFICIENT, KONFEKT, KONFETTI, KONFITYR, KONTERFEJ, MAGNIFIK, MAGNIFIKAT, OFFICER, OFFICIN, PERFEKT, PERFEKTUM, PREFEKT, PROFIT, REFEKTORIUM, SUFFISANT, VERSIFEX m. fl.]
1) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] mat. eg.: (ut)gör; svar l. lösning (på en aritmetisk fråga l. uppgift), resultat (av en räkning). 4 gånger 4 facit 16. Aurelius Arithm. I 4 a (1628; bör måhända fattas ss. lat. vbalform). Affdragh .. Daler ifrån Dal(er) Öre ifrån Öre, så bekommer tu titt Facit. Hortulanus Räckneb. B 2 b (1674). Desze 6. Timar hwart fierde Åhr tilsammans räcknade, giöra ett Facit af 24. Timmar. Riddermarck Alm. 1695, s. 7. Jag wil ingen med orichtigt facit swika. Spegel Sal. vijsh. 25 (1711). Facit är rätt. En saml. öfvers. o. bearb. 24 (1712). Ett räknekunnigt barn, som drar facit af förut uppställda sifferkolumner. S. Clason i Sv. tidskr. 1916, s. 256. — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] i oeg. anv. (jfr b slutet): (slut)summa, huvudsumma, produkt, resultat; kontenta, behållning. Hr Ehrenreichs Sparis är märkvärdig, om .. (planteringen) gifver samma facit hos andra Trägårdsmästare. Linné Bref I. 2: 278 (1765). (För de med bestämda anlag utrustade) lägger dag efter dag en liten summa till lifvets facit. Geijer I. 3: 13 (1834). Människan är hvarken ett facit blott af sina fel eller blott af sina förtjänster. H. Schück hos E. C. Tegnér V. skr. 1: XV (1904). (Börjesons statyer ge) den verkliga karaktären, facit af personligheterna. Romdahl (o. Roosval) Sv. konsth. 557 (1913).
b) (mindre br.) närmande sig bet. 3, i förb. uppgöra facit. Meurman (1846). — i oeg. anv. Han läste och begrundade alla tiders tänkare, dröjde både vid Spinoza, Kant och Schelling, men sin facit fick han nu i det närmaste uppgjord — Boströms filosofiska lösning. Vetterlund Skissbl. 143 (1914).
2) [elliptiskt av FACIT-BOK] mat. facitbok. Facit är ett särskilt häfte. Slå upp i facit(en). Ständigt titta efter i .. faciten. G. Karlin i Kulturh. meddel. 2: 93 (1897; i bild).
3) [jfr DATUM, sbst.3] (†) beräkning, uträkning, kalkyl o. d. Titt Facit och Räkning sålunda tu sluta kan bäst, / Olyckan på Lycka, Sårg föllier på glädie som mäst. Arvidi 179 (1651; i bild). En Handelsmann .. bör i sine Reesor achta .. At han icke reeser .. medh egne Wagnar och Hästar; vthan medh Gästgifware- och Formäns fordenskap, och giör så ther effter sit Facit i sin Handel och Förtähring. Risingh Kiöph. 115 (1669). (Trots sannolikheten av många avkortningar borde) man til sin säkerhet .. grunda sitt facit på hela summan. Loenbom M. Stenbock 4: 185 (cit. fr. 1713). — särsk. i överförd anv.
a) [jfr motsv. uttr. i ä. dan. o. t.] i uttr. sätta, göra sitt facit l. sig facit l. ett facit på, ngn gg om (ngt) l. (på) att (efterföljt av sats l. inf.) o. d., göra (sig) räkning på, sätta sin lit l. sitt hopp till, räkna med, bygga på; stundom: (med säkerhet) räkna ut. Wij skolom icke wara .. dårar och sättia wårt facit på många åår (dvs. ett långt liv). Laurinus Likpr. ö. J. Hänkelsson A 3 b (1632). Uthi krijg moste man icke göra sigh så stort facit om sin vinst som uthi frijdztijder. RP 6: 596 (1636). Jagh (gjorde) intet annat mitt facit .. een vppå giftermåhlet. Karl X Gustaf (c. 1648) i Hist. saml. 2: 223. Ingen kan uthräkna eller giöra / Sig Facit på sin' Åhr. Brobergen 139 (1691, 1708). S. Agrell (1710) i Karol. krig. dagb. 5: 169.
b) i uttr. slå sitt facit på (ngt l. att göra ngt).
α) sätta ss. sitt mål, inrikta sin strävan på, lägga sig vinn om, fika efter. Migh tyckes j gören orätt, / Som slå edher facit all slätt, / På ägodelar. Prytz OS B 4 a (1620). En hop onyttigt parti, som .. intet slå sitt facit på annat än stjäla och göra illa. Hyltén-Cavallius Vär. 2: 375 (cit. fr. 1630). Föräldrar, som slå alt sitt facit der på, huru dhe skole kunna .. lemna sina barn stora Rijkedomar. Fernander Theatr. trag. ebrios. 148 (1695).
β) = a. Tu törs titt facit ey på gunst ok rijkdom slå. Rudeen Vitt. 259 (1687).
Ssgr (till 1): FACIT-BOK. bok l. häfte som medföljer själva räkneboken ss. ett särskilt bihang o. som innehåller svaren på dennas räkneuppgifter; jfr FACIT 2. Titta efter i facitboken. SvT 1852, nr 177, s. 4.
-HÄFTE.
-TABELL. Almqvist Räkn. 89 (1832).
-UPPGIFT~20 l. ~02.
Spoiler title
Spoiler content