SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1924  
FASAD fasa4d, r. (m. Lindfors (1815), Lundell); best. -en; pl. -er; förr äv. FAC(C)IAT, r. l. m. l. (i bet. 1 a) n. (Hülphers Mus. 313 (1773), Brunius Metr. 330 (1836)); best. -en, ss. n. -et; pl. -er.
Ordformer
(förr ofta med fr. stavning. — fasad (fac-, faç-) 1752 osv. fac(c)iat, i bet. 1 o. 2 c. 16901756, i bet. 1 a 17731836)
Etymologi
[liksom d. façad, t. façade, av fr. façade, efter it. facciato, av faccia, av vulgärlat. facia (se FAS, sbst.1). Formen fac(c)iat utgår från it.]
1) om yttersida av (större) byggnad; i sht om den sida på vilken huvudingången finnes: framsida; i allmännare anv. äv. om framsida på andra föremål. Med fasaden åt sjön. Vända fasaden åt torget. Den vördnadsbjudande fasaden till denna byggnad. En stor portik på vardera fasaden. Fasaden är typisk unggotik. Fasad med blindarkader, med torn, med skulpturer. Enkel, svängd, irreguljär fasad (i fackspr.). Carlberg SthmArchitCont. B 4 b (1740). Skåpets yttre fasad. MeddSlöjdf. 1886, s. 108. Skinande hvita fasader / rundt kring en skimrande marmorborg. Fröding NDikt. 143 (1894). — jfr GAVEL-, GRAV-, GÅRDS-, HUVUD-, HUS-, RENÄSSANS-, SIDO-, TORN-, VÄST-, YTTER-FASAD m. fl. — särsk.
a) orgelb. om framsida på orgel. Faciat är den främsta yttre synbara delen af Principal-piporna och Structuren. Hülphers Mus. 313 (1773). särsk. å orglar av äldre typ: inramat parti av orgelhusets (strukturens) fasad, omfattande (upptill l. åt sidorna) registerdragen o. i midten klaveren. VDAkt. 1781, nr 78. Brunius Metr. 230 (1836).
b) byggn. i uttr. i fasad, så att endast fasaden framträder. Tab. IV. Fig. 1. Visar Ugnen i Faciat på Gafveln. Brauner Bosk. 126 (1756). (Gas-)klockan .. sedd i façad. TByggn. 1859, s. 49. ArbB 108 (1887).
c) mer l. mindre bildl. Samhällets yttre fasader. Tenow Solidar 2: 40 (1906).
2) byggn. elliptiskt för FASAD-RITNING. TT 1901, Ark. s. 59 (c. 1690). Wrangel TessPal. 40 (i handl. fr. 1735). Faciaterne och profilen, jemte Grundritningarne (av kakelugnen) .. (visa) huru dessa Tegelrader skola läggas i hvart skifte. Brauner Bosk. 127 (1756).
3) [beträffande bet.-utvecklingen jfr FRONTESPIS av fr. frontispice, huvudsida av en större byggnad] (†) fronton, frontespis. Et stort Stenhus om 2:ne Våningar .. samt en Façade uti 3:die Våningen. PT 1758, nr 71, s. 4.
Ssgr (i sht i fackspr.; till 1): FASAD-ANORDNING~020. —
-ARKITEKTUR.
-BEHANDLING. Hus .. med en enkel fasadbehandling. Hahr ArkitH 90 (1902).
-BEKLÄDNAD. Fasadbeklädnaden utgöres av röd granit, är utförd av huggen sten.
-DEKORATION.
-FIGUR. äv. bildl. X. är numera bara en fasadfigur inom sitt parti.
-FÄLT.
-FÖNSTER.
-GAVEL.
-KAKEL. jfr -TEGEL.
-LINJE.
-LIST.
-MATERIAL.
-MÅLERI.
-ORNAMENT.
-ORNERING. AB 1874, nr 87, s. 3.
-PARTI.
(1 a) -PIPA. principalpipa. Strindberg Skärk. 38 (1888).
-PUTS.
-RITNING. Rinman 1: 290 (1788).
-RÄTT, r. l. m. rätt att hava fönster mot (en gata l. kyrka l. dyl.). Ha fasadrätt utmed Sveavägen. SD(L) 1901, nr 228, s. 5.
-SIDA.
-STEN. jfr -TEGEL.
-STIL.
-TEGEL. bättre byggnadstegel (avsett att utan rappning bilda yttersidan av en byggnad). Gundberg Tegel 9 (1860).
-TORN.
-VÄGG.
-YTA.
Spoiler title
Spoiler content