SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1924  
FAVORIT fav1ωri4t l. -or- l. -år-, om person m.||ig., om djur m.||ig. l. r., om sak r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er. Anm. I ä. tid förekommer ngn gg den fr. femininformen favorite om kvinnlig gunstling. GJEhrensvärd Dagb. 1: 271 (1779). GT 1788, nr 74, s. 3.
Etymologi
[liksom dan. o. t. favorit, eng. favourite, av fr. favori, m., favorite, f., sbst. o. adj., efter it. favorito, p. pf. av favorire, gynna, av lat. favor (se FAVÖR)]
1) person som står i gunst hos (o. åtnjuter särskilda ynnestbevis av) ngn l. är särskilt omtyckt av ngn, gunstling; särsk. (i sht i fråga om ä. förh.) om person som står i särskild gunst hos högt uppsatt (i sht furstlig) person. Favorit hos ngn l. ngns favorit. Han var en duktig lärare, men han hade favoriter. Någre .. uthaff Konungen i Pohlens favoriter. OxBr. 5: 330 (1625). Han var förste favoriten vid hofvet. GJEhrensvärd Dagb. 1: 47 (1776). Damernas favorit. PT 1904, nr 216 A, s. 3. — särsk.
a) (†) i uttr. favorit av ngn, ngns gunstling, favorit hos ngn. Adlerbeth Ant. 2: 144 (c. 1815).
b) (†) älskare l. älskarinna. Han är en favorit af en Dame. Kling Spect. L l 2 a (1735). Indianernas och Portugisernas qvinfolk betiena sig af Datura, när de vilja roa sig med sina favoriter, utan at blifva hindrade af sina Männ. Lagerbring HistLit. 184 (1748).
c) (numera mindre br.) om djur som är föremål för ngns (i sht sin ägares) särskilda kärlek. Pappegojan var min favorit. DeFoë RobCr. 71 (1752). Geijer I. 2: 204 (1839; om hund).
d) (†) om föremål som ngn har särskild förkärlek för l. tycker mest om. Ofta går jag .. bort till min favorit: kyrkogården. Almqvist AmH 1: 44 (1840). Denna bärsort är en favorit hos invånarne i Nya England. Nyblom Twain 1: 16 (1873).
2) [efter motsv. anv. i eng.] sport. om kapplöpningshäst som i en kapplöpning anses ha de största utsikterna att segra. Minting startade som favorit på grund af .. (tränarens) förtroende till honom. NTIdr. 1900, julnr s. 24. Vid vadhållning koncentrerar sig allmänhetens intresse på ”favoriten”. 2NF (1907). — i allmännare anv., om deltagare i sportstävling som anses ha de största utsikterna att segra. NIdrL 1901, s. 192; möjl. till 1. (Paddock) hålles nu bland amerikanarne som favorit för 100 meter. IdrBl. 1924, nr 80, s. 2. SvD(L) 1924, nr 115, s. 13 (om tävlande fotbollslag).
3) (förr) i pl.: löslockar, en på vardera sidan om pannan, som i ä. tid användes av damerna. Swedberg Schibb. 216 (1716). NJournD 1861, s. 23.
4) (numera föga br.) i pl.: polisonger. Ekbohrn (1904).
Ssgr. Anm. Ett stort antal ssgr med favorit- (av vilka här endast ett urval anföres) beteckna ngt ss. det (av ngn) mest omtyckta i sitt slag, det som ngn har särskild förkärlek för, med förkärlek omhuldar l. helst använder (jfr 1 c, d). De kunna i de flesta fall översättas med motsv. ssg med älsklings-. Oftast föregås de av en genitivbestämning. Ssgstypen utgår urspr. från franska uttr. med adjektivet favori, t. ex. idée favorite, sujet favori, couleur, pièce favorite.
FAVORIT-BLOMMA. Stockholmarnes gamla favoritblomma Hyacinthen. (Lundin o.) Strindberg GSthm 43 (1880).
-ED. jfr -UTTRYCK. Ihre i 1VittAH 3: 137 (1777, 1780).
-FÄRG. Wikforss 1: 525 (1804). Förmodligen blir mörkt-violett snart nog favoritfärgen; man har redan sett några hattar deraf. KonstNyhMag. 3: 20 (1820).
-FÖRFATTARE. GT 1788, nr 102, s. 3. —
-GEMÅL. (i fråga om förh. i länder med månggifte) Ling i SAH 16: 42 (1835). Hahr ArkitH 171 (1902).
-HUND. Leopold (1797) i 2Saml. 9: 29. —
-HUSTRU. (i fråga om förh. i länder med månggifte) jfr -GEMÅL. Derefter kom H. Maj:t sjelf i stor pomp, åtföljd af sina favorithustrur. Kongo 2: 30 (1888).
-LEKTYR. LittT 1797, s. 185. —
-LÄSNING. jfr -LEKTYR. Retzius FlVirg. Föret. 3 (1809).
-MELODI.
-ORD. jfr -UTTRYCK. (Den gement uppdragnemannen) har städse .. sina favorit-ord, hvilka han .. gemenligen missbrukar; såsom fasligt arg, fasligt god, fasligt skön. Hasselroth Campe 221 (1794).
-PLATS. Schwartz Pos. 266 (1863). Mariannes lilla boudoir hade blifvit deras favoritplats. Benedictsson FruM 231 (1887).
-PUDDING. kok. benämning på ett visst slags pudding. HemKokb. 269 (1903).
-ROLL. Thorild 4: 116 (1794). (Mrs Siddons) tog afsked af allmänheten i sin favoritrol, Lady Macbeth. NF 8: 591 (1884).
-RÄTT, r. l. m. om den maträtt som ngn tycker bäst om, mycket omtyckt rätt, älsklingsrätt, livrätt. Eurén Redl. 81 (1797).
-SKALD. jfr -FÖRFATTARE. Dalin (1851).
-SOPPA. kok. benämning på ett visst slags soppa. Hellman Kokb. 81 (1895).
-STYCKE. i sht om musikstycke. Vogler 1Lect. 6 (1799). Publikens favoritstycken. Wegelius MusH 460 (1893).
(1) -STYRELSE. jfr -VÄLDE. (Gustav IV Adolf) bannlyste allt slags favoritstyrelse och beslöt att sjelf regera. NF 6: 278 (1882).
-SULTANINNA. jfr -GEMÅL. SP 1780, s. 666. —
-SYND. Syndarens gamla favorit synd, hans rätta hufvudpassion. Rydén Pontoppidan 526 (1766).
-SYSSELSÄTTNING~0020. Atterbom (1816) i 2Saml. 27: 25.
(1) -SYSTEM. gunstlingssystem; jfr -VÄSEN. ÖoL (1852). Öman Ungd. 100 (1889).
-UTTRYCK ~02. CJLivijn (1809) hos Ahnfelt Rääf 271.
(1) -VÄLDE. gunstlingsvälde. —
(1) -VÄSEN l. -VÄSENDE. gunstlingsväsen; jfr -SYSTEM, FAVORITSKAP 1. Rydberg KultFörel. 5: 148 (1887).
-ÄLSKARINNA. jfr -GEMÅL. Paschans favoritälskarinna. JoournSvL 1798, s. 83. Söderhjelm Upps. 207 (1908).
-ÄMNE. HSH 7: 267 (c. 1750). Bägge (författarna) hafva sina vissa favorit-ämnen, som de ouphörligen idisla. SP 1779, s. 31.
Avledn. (till 1): FAVORITSKAP, n.
1) (numera knappast br.) om förhållandet att hava ngn till favorit, gynnande av favoriter, favoriserande; favoritväsen, gunstlingsväsen. HSH 9: 100 (c. 1750). Kindblad (1870).
2) (numera mindre br.) om förhållandet att vara favorit (hos ngn), åtnjutande av särskilda fördelar (hos ngn); gunstlingsskap. Ditt favoritskap hos konungen. Kellgren BrefClewb. XXXVIII (1792). Verd. 1889, s. 38.
Spoiler title