SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1924  
FELUCK feluk4, r. l. m. (f. Dalin, WoJ (1891)); best. -en; pl. -er; äv. FELUCKA feluk4a, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(fe- 1687 osv. fi- 17361760. -ouque 16871821; -uque 17291767. -uck (-uk, -uc) 1760 osv. -ucka (-ucca) 18531920)
Etymologi
[av fr. félouque, resp. it. feluca, filucca; jfr sp. faluca, arab. falūkah; vanl. sammanställt med arab. fulk, fartyg]
förr benämning på ett slags mindre galär; numera om ett slags mindre, i sht på Medelhavet användt fartyg med (vanl.) två master o. latinsegel. Sander Marmorlej. 3 (i handl. fr. 1687). En (grekisk) flotta, som bestod af (bl. a.) .. några dussin feluker och kanonbåtar. VFPalmblad i SvLittFT 1834, sp. 556. Felucker med spetsiga segel skära förbi (vår ångare utanför Gibraltar). Nyblom Österut 3 (1908).
Spoiler title
Spoiler content