publicerad: 1924
FESTLIG fäs3tlig2, adj. -are. adv. -T.
Ordformer
(stundom skrivet fäst-)
Etymologi
[jfr d. festlig, t. festlich]
adj. till FEST.
1) (föga br.) till FEST 1: som är försedd med kyrkliga fester. Den festliga delen af kyrkoåret. Hb. 1894, s. 1.
2) till FEST 2: som utgör en fest l. högtidlighet, fest-; ofta övergående i l. närmande sig till bet. 3 a. Detta festliga tillfälle. En festlig tillställning. Sitta i festligt lag. Wahrman (1814). Den glädje, som fäderneslandet och samhället känna i detta festliga ögonblick, då Karlskrona blifvit bragt närmare Sveriges hjärta. Oscar II 6: 18 (1874, 1895). — särsk. (†) i oeg. o. överförd anv. Och i ett grafhvalf byts den höga, festliga salen. Stagnelius (SVS) 3: 69 (1817). Vagnar, med festliga gäster från huvudstadens vackra verld. Atterbom Siare VI. 1: 157 (1852). Ett par festliga namnsdagsdikter. Böttiger Schiller 13 (1854).
3) som är utmärkande för l. påminner om fest.
a) praktfull, glansfull, festglad, lysande. Staden var klädd i festlig skrud. Ett festligt mottagande. Kyrkan var festligt upplyst. Känna sig festligt stämd. Sätta en festlig prägel (på ngt). De segrandes festliga jubel. Stagnelius (SVS) 3: 84 (1817). Och festligt Hyacinten ler / I blåa kronors drägt. Därs. 2: 306 (1821). Koloriten saknar den festliga klarhet, som borde tillhöra en dekorativ målning. MeddSlöjdf. 1889, s. 41.
b) [jfr motsv. bet. av d. festlig samt t. feierlich] (†) andäktig, högtidlig. Han knäppte / Händerna festligt till bön. Stagnelius (SVS) 3: 70 (1817). Välsignelsen! — Och med en festlig gest / han höjer rösten: ”Ite! missa est”. Sturzen-Becker 6: 44 (1868).
4) (vard.) lustig, rolig, livad; kostlig, löjlig, komisk. Schulthess (1885). Det vore allt festligt om vi kunde träffas när vi bli gamla. Benedictsson Pengar 39 (1885). En festlig kurre. Björkman (1889). De va festligt! Här råkar man bli närmare bekant me farsan! Koch Timmerd. 213 (1913).
Avledn.: FESTLIGHET, r. l. f.
a) föga br.) abstr. Dalin (1851). Blommor stodo på alla .. platser och till yttermera festlighet voro gröna kvistar instuckna bakom kakelugnen och taflorna. Beskow SvBarn 93 (1896).
b) konkretare: festlig tillställning. Kindblad (1870). Göteborgs spårvägsbolag har i afton inbjudit sitt folk till en festlighet. AB 1890, nr 9, s. 3. Festligheterna vid prinsessan Lovisas och danska kronprinsens bröllop. De Geer Minn. 2: 88 (1892).
2) (mindre br.) till 3 a: prakt, glans; ”schvung”. (Författarens) stil präglas af lif och festlighet. 2NF 19: 973 (1913).
Spoiler title
Spoiler content