SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1925  
FNOSKIG fnos3kig2, adj. -are; adv. -T.
Etymologi
[sannol. till FNUSKER; jfr FNOSK, FNOSKERI]
(vard.) fånig, mindre vetande, inte ”riktig”, inte riktigt klok, rubbad, ”fjoskig”, fjantig; stundom: enfaldig, tafatt. I verldens ögon gälde han för att vara litet fnoskig. Strindberg Skärk. 73 (1888). Är du rent fnoskig, karl! Hedenstierna Marie 191 (1896). — jfr HALV-, SMÅ-FNOSKIG.
Avledn.: FNOSKIGHET, r. l. f. (vard.) enfald, tokeri, fjantighet; äv. konkretare. Politiska fnåskigheter. Kleen YDoodle 1: 91 (1902).
Spoiler title
Spoiler content