SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1926  
FYRK fyr4k, r. l. m.; best. -en; pl. -ar l. (bl. i bet. 2, mindre br.) = (BtRiksdP 1862—63, 8: nr 125, s. 1) ((†) -er GR 1: 204 (1524), Petreius Beskr. 5: 18 (1615)).
Ordformer
(fyr(c)k (-ü-) 1529 (: fyrckar, pl.) osv. fyri(c)k (-e(c)k, -ijk, -ich) 1524 (: fyrickar, pl.) 1714. ffyrike 1535. fÿrick 16441652. firick (-ch) 1540. firigh 1613. firck GR 1: 204 (1524: fircker, pl.))
Etymologi
[fsv. fyrck, motsv. ä. d. fircken, fercken, d. firk, av mnt. vēreken l. ä. t. vierichen, benämning på mynt, diminutivbildning till mnt. vēr resp. t. vier (se FYRA, räkneord)]
1) under 1400-, 1500- o. 1600-talen av silver l. koppar slaget sv. mynt med värde i allm. växlande mellan 1/6 o. 1/2 öre (oftast 1/4 öre) i samtida mynt, efter nämnda tid stundom (i sht förr) om mindre skiljemynt (småslant); äv. (vard., numera mindre br.) i mer l. mindre bildl. anv., dels (i sht i nekande l. därmed likvärdiga uttr., ss. inte en fyrk) för att beteckna ett obetydligt värde (jfr RUNDSTYCKE, VITTEN, ÖRE), dels (i sht i pl.) liktydigt med: pängar, medel, tillgångar, förmögenhet. Skal han slaa oss ffyreckar, Som nw geller styckith vj (dvs. sex) pæningha (dvs. 14 öre). GR 1: 206 (1524). Ther the schole leije för theres dagxwärcker, dhå biude the ther en fyrick före. Därs. 15: 486 (1543). Skal Arbetet gåå foort får han ej Fyrken spara. Spegel GV 29 (1685). Ej heller war man sinnad en fyrk at medsända för Armeen. MStenbock (1712) hos Loenbom Stenbock 3: 135. Här sista fyrken gick. Wallenberg Gal. 21 (1771; uppl. 1921). Fabrikören fick släppa till fyrkarne. Wetterbergh GNord 20 (1862). En samlad fyrk. Kindblad (1871). Han tjente .. vackra fyrkar efter tidens sätt att se. Sundblad Tusch 1: 61 (1887). — jfr KOPPAR-FYRK m. fl. — särsk.
a) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) i uttr. picka fyrk(ar), spel varvid deltagarna vinna utsatta slantar gm att med slag av en blykula l. dyl. vända dem om. Bruzelius Allmogel. 79 (1876).
b) (†) i uttr. ta upp fyrkar, om ett slags förr bruklig lek. Småsaker 5: 64 (1756).
c) (numera föga br.) i vissa uttr. med bet.: vara sparsam l. snål, ss. vara rädd om l. mån om (förr äv. inte gärna släppa fram, gnida på l. nypa) fyrken. OAndreæ Upp. Qq 1 a (1621). Verelius 14 (1681). Nå, gubben gnider ej på fyrken, det förstås. Leopold 1: 304 (1808, 1814).
2) i sht kam. skatteenhet (o. enhet vid röstberäkning); utom beträffande vägskatt numera bl. i fråga om ä. förh.; särsk. (i fråga om förh. i landskommun mellan 18691909): skatteenhet o. tillika enhet vid röstberäkning motsvarande visst bestämt belopp av bevillningen, mellan 18931909 motsvarande 1—10 öres bevillning; i fråga om förh. före 1918 äv. (i sht ss. första led i vissa ssgr, ss. -VALD, -VÄLDE) i allmännare anv.: enhet vid röstberäkning. Sundelius NorrköpMinne 112 (1798). Genom årlig inbetalning (i Karlstad) af 32 sk. Banko för hvarje s. k. Fyrk, motsvarande de i andra städer åsatta öre. VexiöBl. 1848, nr 5, s. 2. SFS 1862, nr 13, s. 18. BtRiksdP 1862 63, 8: nr 125, s. 1. Linde Kam. 327 (1867). (Han hade) vid kyrkostämma .. fått rösta för 12 fyrkar, ehuru han ej egt röster för mera än 3. LdVBl. 1887, nr 8, s. 3. — jfr BORGAR-, HUS-, TOMT-, VÄG-FYRK.
Ssgr: A (ssgr till 2 numera bl. i fråga om vägskatt samt i fråga om förh. före 1909 resp. 1918): (2) FYRK-LÄNGD. kam. fyrktalslängd. Samtiden 1874, s. 146.
(1) -MYNT. (fyrk- 1872 osv. fyrke- 1645) (förr) OxBr. 11: 291 (1645).
(2) -RÖST. röst som utgöres av en fyrk; vanl. i pl. AB 1896, nr 294, s. 2.
-SÄTTNING. kam. fyrktalssättning. BtRiksdP 1840 41, VII. 2: nr 4, s. 11. SFS 1862, nr 13, s. 18.
(2) -TAL. (fyrk- 1862 osv. fyrke- 17721798) kam. antal fyrkar som påförts person l. skatteobjekt. DA 1772, nr 111, s. 2. Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstägande åsatta fyrktal. SFS 1862, nr 13, s. 5. Samtiden 1874, s. 147. Hela fyrktalet för i mantal satt jord .. uppgår till något öfver 10 millioner. Därs. 148.
(2) -TALS-LÄNGD. kam. över fyrktalssättningen upprättad längd. BtRiksdP 1862 63, 8: nr 125, s. 2.
(2) -TALS-SÄTTNING. kam. åtgärd varigm fyrktalet bestämmes. Kommunalnämnden skall verkställa fyrktalssättningen och deröfver upprätta en längd. SFS 1862, nr 13, s. 19. Enligt lag 26 maj 1909 har den kommunala fyrktalssättningen å landet upphört. 2NF 35: 1105 (1923).
(2) -VALD, p. adj. (tillf.) vald med hjälp av de höga fyrktalen. Om första kammaren blir folkvald i stället för fyrkvald. Östergren (cit. fr. 1906).
(2) -VÄLDE. välde som grundar sig på (de höga) fyrktal(en). Auerbach (1908).
B (†): FYRKE-MYNT, -TAL, se A.
(2) -TALS-RÄTT, r. l. m. på fyrktal grundad rätt. Den minsta Medborgares låga Fyrketals-rätt är äfven så öm, och i Lagarne grundad och förvarad som den störstas. DA 1772, nr 111, s. 2.
C (†): (1) FYRKS-BRÖD. (fyriks-) bröd som kostade en fyrk. När een Tunna Rogh geller 6 markr .. Wäge tå 1 fyrikz bröd 30 Lodh. OrdnBak. 1622, mom. 8.
(1) -KRINGLA. (fyriks-) När een Tunna hwethe geller 8 markr .. Wäghe tå en fyriks Kringla 12 1/2 Lodh. OrdnBak. 1622, mom. 8.
Spoiler title
Spoiler content