SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1928  
GARFÅGEL ga3r~få2gel, äv. (numera föga br.) GEJRFÅGEL gäj3r~, m. l. r.; best. -n; pl. -fåglar.
Ordformer
(gar- 1834 osv. gejr- 18581872)
Etymologi
[garfågel liksom ä. d. garfugl av färöiska garfuglur (gaar-), motsv. nor. o. isl. geirfugl, varav gejrfågel (o. dan. gejrfugl); jfr eng. gare-fowl; till fnor. o. isl. geirr, spjut (se GIR, sbst.1). Namnet är givet på grund av fågelns långa näbb]
i sht zool. den sedan 1800-talets midt ss. utdöd ansedda simfågeln Alca impennis Lin. Nilsson Fauna II. 2. 2: 419 (1834). Gejrfogeln .. som är nära utrotad, men ännu finnes sällsynt vid Island, är så stor som en gås. Sundevall Zool. 90 (1858). TurÅ 1907, s. 186.
Spoiler title
Spoiler content