SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1928  
GENANS ʃenaŋ4s, r.; best. -en.
Etymologi
[jfr d. genance; sannol. inhemsk bildning till GENERA efter mönster av sådana ordpar som ASSURERA : ASSURANS, LEVERERA : LEVERANS o. d., l. till GENANT, adj., efter sådana ordpar som ARROGANT : ARROGANS, ELEGANT : ELEGANS o. d.]
(i vissa kretsar, med prägel av slang) förhållandet att känna sig generad, (känsla av) obehag l. förlägenhet. Kleen Kvinn. 31 (1910). Jag har .. försonat mig med genansen av att en man städar mitt rum. Kræmer ResÖst. 9 (1913).
Spoiler title
Spoiler content