SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1928  
GERUNDIVUM jer1undi4vum l. je1-, l. 1032, n.; best. -divet; pl. -diver.
Etymologi
[av lat. gerundivum, till lat. gerere, utföra (jfr GEST)]
språkv. beteckning inom den latinska grammatiken för verbaladjektiv med passiv betydelse; äv. om likartad form i andra språk. Dahlström Ellendt 176 (1840). Törnebladh o. Lindroth 179 (1881).
Ssgr (språkv.): GERUNDIV-KONSTRUKTION. PedT 1891, s. 356.
-FORM; pl. -er.
Spoiler title
Spoiler content