SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1929  
GLATTA glat3a2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING (i bet. 1, Nordforss (1805), Björkman (1889; med hänv. till glättning)).
Etymologi
[jfr d. glatte; avledn. av GLATT 1. Jfr GLÄTTA]
1) tr.
a) (mindre br.) i eg. bem.: göra slät l. glatt, glätta, polera, jämna. Rudbeck Samolad 20 (1701). Marmorn blef icke alltid glattad af Bildhuggaren. Norrmann Eschenburg 1: 108 (1817). Glatta håret med pomada. Östergren (1925). — jfr AVGLATTA. — särsk.
α) i numera obr. anv. (jfr β). En lindrig nattfrost, som glattade vägen och belade dess vattengölar med tunn, papperslik is. Topelius Fält. 2: 335 (1856); jfr GLATT 1 e.
β) (†) med avs. på tyg: glätta (med ”glättsten”). Heinrich (1814).
b) bildl.; jfr GLATT 1 g. — särsk.
α) (mindre br.) minutiöst utarbeta (ngt), polera; ”fila”; jfr GLATT 1 g β. (Goethe) finhögg, han filade, han glattade och fernissade, likasom Canova, sina bilder för att gifva dem utseende af ålderdomslemningar. SvLittFT 1835, sp. 793. Hvad du hunnit skrifva är naturligtvis endast ett utkast ... Jag menar, att du ännu icke hunnit glatta och polera ditt opus. Rydberg Ath. 378 (1859). Wirsén i 3SAH 2: 547 (1887).
β) (†) förfina. Lefnadsvettets och belefvenhetens glattning. BL 8: 212 (1842).
2) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) intr.: slinta, halka; jfr GLATT 1 e. (Stigen) kan blifva vådlig om man får svindel eller glattar. BotN 1839, s. 59. Platen HlednRytt. 45 (1856).
Särsk. förb.: GLATTA BORT. (†) bildl.: bortslipa; jfr GLATTA, v. 1 b. Småningom glattades det (asiatiska religionsallvaret) alldeles bort ur Grekernes plastik. Atterbom Minn. 279 (1818).
GLATTA UT10 4. (mindre br.) till 1 a: jämna, släta ut. Vågorna pressades ned, glattades ut som om en osynlig tyngd hade lagt sig öfver dem. Nyblom FantH 32 (1910).
Ssgr (till 1 a. Anm. Jfr ssgrna under GLATT): GLATT-BEN. (†) ben varmed glättning utföres. Deleen 597 (1829). ÖoL (1852).
-KLUMP. (†) jfr -STEN. 1 Glattklump af glas. BoupptVäxjö 1856.
-STEN. (förr) till glättning av linne använd sten l. klump av glas; jfr GLÄTT-STEN. Nordforss (1805). Kindblad (1871).
Spoiler title
Spoiler content