SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1929  
GLYPTIK glypti4k, r. l. f.; best. -en.
Etymologi
[jfr t. glyptik, eng. glyptic, fr. glyptique, av gr. γλυπτικός, vbaladj. till γλύφειν, gravera (jfr HIEROGLYF)]
(i fackspr.) konsten att gravera i sten, snida gemmer o. d. Dalin (1852). BonnierKL (1924).
Spoiler title
Spoiler content