SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1929  
GNEKA gne3ka2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE; jfr GNEK.
Etymologi
[sv. dial. gneka (Norrl.); ljudhärmande bildning]
(i Norrland, bygdemålsfärgat) gällt knarra, gnissla. Lassens gnekande i kölden. Læstadius 2Journ. 100 (1833).
Spoiler title