SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1929  
-GRAF -gra4f, sbst., i bet. 1 o. 2 r. l. m., i bet. 3 m.||ig.; best. -en; pl. -er; förr äv. adj.
Etymologi
[jfr t. -graph, eng. -graph o. (i bet. 3) -grapher, fr. -graphe, lat. -graphus; av gr. -γραφος, till γράφειν (se -GRAFERA)]
i ssgr.
I. sbst.
1) om vissa slag av skrift; se AUTOGRAF I 1.
2) om olika slags apparater som framställa l. återgiva skrift l., i allmännare anv., avbilda l. skildra l. återgiva ngt; se BIOGRAF, sbst.2, FONO-, KINEMATO-, SEISMO-, TELEGRAF m. fl.
3) person som skriver l. ritar l. avbildar l. skildrar ngt (på visst sätt); äv.: person som idkar viss beskrivande vetenskap; se BIOGRAF, sbst.1, ETNO-, FOTO-, GEO-, KARTO-, STENO-GRAF m. fl.
II. (†) adj.: skriven (på visst sätt); se AUTOGRAF II.
Spoiler title