SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1929  
GRAMMOFON gram1ofå4n l. -åf-, äv. -ωf-, r. (l. m.); best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(grammo- 1899 osv. gramo- 19041915)
Etymologi
[jfr d. grammofon, t. grammophon; av eng. gram(m)o-phone; möjl. en omkastning av ssgslederna i FONOGRAM; jfr DIKTAFON, FONOGRAF]
Ssgr: GRAMMOFON-ALBUM. ett slags album för förvaring av grammofonskivor. VaruförtTulltaxa 1: 144 (1912).
-INSPELNING~020. —
-MUSIK. TurÅ 1910, s. 307.
-SKIVA, r. l. f. —
-STIFT. litet stift av metall l. dyl. vilket vid rörelse utmed grammofonskiva frambringar ljudsvängningar. —
-TRATT. till förstärkande av ljudet från grammofon avsedd tratt. Skottsberg Båtf. 155 (1909).
Spoiler title
Spoiler content