SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1932  
HÖKERI 1keri4, äv. hök1-, n.; best. -et, äv. -t; pl. -er.
Ordformer
(hökeri(j) 1619 osv. hökarij 1689 (: Hökarij Pertzedler))
Etymologi
[jfr d. høkeri, t. hökerei; till HÖKARE]
(i sht förr) minuthandel (vanl. i mindre skala), omfattande urspr. bl. vissa (mat)varor som eljes endast salufördes på veckotorgdagarna, ss. salt, smör, ost, salt sill (strömming), torkad fisk, kabeljo, lax, salt (o. rökt) fläsk l. kött, mjöl, talg, humle, öl, senare jämte andra livsförnödenheter oftast äv. i ngn utsträckning specerier, konserver, charkuterivaror; äv. konkret: hökarbod, hökeriaffär; förr äv. i allmännare anv.: minuthandel, detaljhandel; jfr HÖKRERI (se HÖKRA avledn.). Stiernman Com. 1: 729 (1619). Krämeri, Hökeri och annan borgelig näring. Bergv. 1: 122 (1642). Hökerij med Twål, Handskar och andre sådane ringe sorter. Stiernman Com. 2: 534 (1648). Serenius (1741). WoJ (1891). Östergren (1928). jfr BOK-HÖKERI. — särsk. (†) i nedsättande bet.: mångleri, schackrande. Göra .. ett Hökerij och Månglerij, vthaff een redelig och vpricktig Köphandel. SthmStadsord. 1: 35 (1635). Chydenius 191 (1765).
Ssgr (i sht förr): HÖKERI-AFFÄR. hökarbod. WoJ (1891).
-BOD. hökarbod. GT 1788, nr 70, s. 4. WoJ (1891).
-HANDEL. abstr. o. (ngn gg) konkret. Backman Dickens Pickw. 2: 211 (1871). Herlitz Stadsförv. 1830 115 (1924).
-PERSEDLAR, pl. (†) hökerivaror. BoupptSthm 17/4 1689.
-VARA, r. l. f. hökarvara; i sht i pl. BtVLand 4: 120 (1802). TLev. 1905, nr 40, s. 1.
Spoiler title
Spoiler content