SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1932  
HÄGER 4ger, m. l. r.; best. -n (Linderholm (1803) osv.) ((†) -geren WijsaFoglArt. 45 (1623), Grubb 360 (1665); -gren (jfr anm. nedan) 5Mos. 14: 18 (Bib. 1541), Ödmann StrSaml. 5: 50 (1792)); pl. -grar (Psalt. 104: 17 (Bib. 1541) osv.); förr äv. HÄGRE, m. l. r.; best. -gren; pl. -grar.
Ordformer
(heg(h)- 15411739. hey- 1675 (: Heyrar, pl.). häg(h)- 1538 osv. -ger 1578 osv. -gre 15381541 (: Heghran, sg. best. oblik kasus). Anm. Best. -gren o. pl. -grar kunna hänföras såväl till sg. -ger som till -gre)
Etymologi
[fsv. hägher, häghre?; jfr d. hejre, nor. dial. hegre, isl. hegri, fsax. hēgro, hēhiro, fht. heigero, mht. heiger; av ett germ. haigran-, gm dissimilation utvecklat ur germ. hraigran- (jfr fsax. rēgerō, mht. reiger, t. reiher, feng. hrāgra); möjl. urspr. av ljudhärmande ursprung]
(individ l. art l. släkte av) den till de storkartade fåglarnas ordning hörande familjen Ardeidæ; särsk. om arten Ardea cinerea Lin., grå häger, vanlig häger. Vit häger, fågeln Herodias alba (Egretta alba) Lin., ägretta. VarRerV 54 (1538). Häghrar boo vppe j furoträän. Psalt. 104: 17 (Bib. 1541). Hägern, som lefver af fisk och äfven sätter sig i träd. Berlin Lrb. 42 (1876). Stuxberg (o. Floderus) 1: 652 (1901). — jfr BLÅ-, GRÅ-, KO-, NATT-, PURPUR-, SILKES-, SILVER-, ÄGRETT-HÄGER m. fl. — särsk.
a) [anv. föranledd av fågelns ståtliga hållning] (†) bildl., om övermodig person. Enn hop medh spottiske hägrer. G1R 28: 220 (1558).
b) [efter isl. (Hávamál) óminnis hegri] (i vitter stil, föga br.) i uttr. glömskans häger. Tegnér (WB) 5: 153 (1822). Lindquist Dagsl. 2: 10 (1900).
Ssgr: HÄGER-AND. zool. den till dykänderna hörande fågeln Nyroca fuligula (Fuligula cristata) Lin. (med nacktofs o. därigm påminnande om hägern), vigg. Wahlström ExkFauna 60 (1861). Rebau NatH 1: 490 (1879).
-BO, n. —
-FETT. IErici Colerus 1: 158 (c. 1645). Somliga av våra fiskare bruka ännu smörja sina fiskekrokar med hägerfett, för att fisken skall nappa på dem. EWigström (c. 1900) i Landsm. VIII. 3: 428. —
-FJÄDER. särsk. om de till prydnad använda nackfjädrarna av vita hägern o. silkeshägern. Spegel GW 211 (1685). Lundegård DrMarg. 1: 182 (1905).
-JAKT. Lind (1738). 4Brehm 9: 388 (1926).
-KOLONI. (större) samling av hägrar som byggt sina bon på samma plats. Kolthoff DjurL 216 (1899). FoFl. 1910, s. 253.
-NÄSTE. (knappast br.) = -BO. Deleen 600 (1829).
-PLYM. jfr -FJÄDER. Arnell Moore 1: 54 (1829). Östergren (1928).
-SAMHÄLLE~020. = -KOLONI. FoFl. 1914, s. 118.
-SLÄKTE(T). zool. om fågelsläktet Ardea Lin. VetAH 1818, s. 242. 3NF (1929).
-UNGE. Lind (1749). Rosenius Naturst. 34 (1897).
Spoiler title
Spoiler content