SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1932  
HÄXERI häk1seri4, n.; best. -et, äv. -t; pl. -er.
Etymologi
[jfr d. hekseri, t. hexerei]
vbalsbst. till HÄXA, v.: handlingen att ”häxa”, utövande(t) av trolldom; magi, svartkonst, trolleri. Peringskiöld Hkr. 1: 287 (1697). Johanna Hans dotter .. är beskylt .. för Trolldom och Hexeri. KultHM 3: 84 (1707). Skrifkonsten anses (i det inre av Västafrika) såsom et slags häxeri. Ödmann MPark 38 (1800). Blev det missväxt, kom vattenflod eller bröt vådeld ut, gav en ko dålig mjölk, fick en familj inga eller för många barn — det var häxeri, bara häxeri. Grimberg SvH 299 (1907). — särsk. [jfr motsv. anv. i dan. o. t.] (numera föga br.) med avbleknad bet. i uttr. det är intet häxeri o. d., det är ingen konst, det är ingenting svårt l. invecklat. Nordforss (1805). (Skötandet av professuren i pastoralteologi som) just icke kan vara något hexeri. HMMelin (1845) hos Algård Thomander 98. Östergren (1928).
Ssgr: HÄXERI-MÅL. (i fråga om ä. förh., föga br.) rättegångsmål angående ”häxeri”; jfr -PROCESS. Rydberg Frib. 147 (1877). UpplFmT 8: 282 (1921).
-PROCESS. (i fråga om ä. förh.) häxprocess. Carl XI, Rabenius och hexeri-processen. Zeipel (1845; boktitel). Gadelius Tro 2: 93 (1913). 3NF (1929).
Spoiler title
Spoiler content