SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1932  
HUSHÅLLNING 3s~hol2niŋ, vard. äv. 3s~ol2niŋ, bygdemålsfärgat i vissa trakter äv. 040, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(hu(u)s- 1541 osv. huss- 15411695. -håll- (-holl-) c. 1638 osv. -hål- 16951778. -hol- 1559. -håld- (-hold-) 15411785. -hald- 1541)
Etymologi
[jfr d. husholdning, t. haushaltung; vbalsbst. till HUSHÅLLA o. hålla hus (se HUS 5 c)]
1) värksamheten att förestå hus o. hem o. sörja för anskaffande av medlen för familjens o. husfolkets uppehälle; särsk. om den värksamhet som består i hemmets skötsel o. i sht anskaffande av födoämnena o. tillredning av födan; stundom svårt att skilja från 2; jfr HUSHÅLL 1. G1R 13: 256 (1541). (Det äkta ståndet) allena är thet husholdningh besÿnnerligha tilkommer. LPetri Œc. 8 (1559). Den äldre (av Jonas Alströmers systrar) .. förestod hushållningen. BL 1: 146 (1835). SFS 1920, s. 970.
2) allmännare: (planmässig o. ordnad) värksamhet för anskaffande o. användning av medel till de (materiella) mänskliga behovens tillfredsställande; särsk.: landthushållning; förvaltning av materiella värden; sätt varpå dyl. värksamhet bedrives; jfr EKONOMI 1, HUSHÅLL 2. Genom skickeligh hwshåldning warda hwsen full, medh allahanda kosteligha och herligha rijkedomar. Ordspr. 24: 4 (Bib. 1541). Then almänna hushållningen i Riket. RB 10: 26 (Lag 1734). (Magnus Gabriel De la Gardie) hade .. med sin släta hushållning, haft mycken del i de oredor, hvilka .. (gm reduktionen) spökade så besvärligen med .. hårda efterräkningar. Schönberg Bref 3: 171 (1778). All hushållning och icke minst skogshushållningen är affär. SkogsvT 1909, s. 428. — jfr BEHOVS-, BI-, BRUKS-, BYTES-, BÄRGS-, BÄRGVÄRKS-, FAMILJE-, FOLK-, FÄLT-, LANDT-, MEJERI-, NATURAL-, RIKS-, SKOGS-, STADS-, STATS-, VÄRLDS-HUSHÅLLNING m. fl. — särsk.
a) teol. bildl. om den gudomliga styrelsen av världen; jfr EKONOMI 1 c. PJGothus Korss F 7 b (1588). Den Högstas hushållning är fast och orörlig. Höpken 1: 187 (1753). I kunnen ej omfatta .. ändamålen i Försynens stora hushållning. Wallin Rel. 1: 45 (1813, 1825). WoH (1904). — jfr NÅDES-HUSHÅLLNING.
b) bildl. o. i överförd anv. (jfr a); jfr EKONOMI 1 d. Tessin Bref 1: 23 (1751). Foglarne göra mycket stor nytta i naturens hushållning. Berlin Lsb. 88 (1852). Upptäckter och rön .. rörande biens hushållning. Beskow i 2SAH 32: 30 (1859). — särsk. om systemet av livsföreteelser hos en levande organism; jfr EKONOMI 1 d β. Acrel Sår 37 (1745). Vi måste .. uti den animala hushållningen betrakta värmen såsom en produkt af samtliga kroppsdelarnes organiska arbete. Samtiden 1872, s. 314.
3) (numera föga br.) konkret, = HUSHÅLL 3. OxBr. 1: 173 (1621). The skola wara förpliktade at flytta .. med theras bo och hushålning til Städerne och ther winna Burskap. Bergv. 1: 476 (1695). Min moder måste för 4 söner och 2 informatorer inrätta i Upsala en hushållning. Tersmeden Mem. 1: 7 (c. 1780). Den sköna domherrn, hvilken nu också ökte min lilla hushållning. Palmblad Nov. 2: 50 (1819, 1841).
4) hushållande (se HUSHÅLLA 5); undvikande av onödiga utgifter l. onödig förbrukning, sparande, sparsamhet, ekonomisering. Schroderus Os. III. 2: 143 (1635). Måtte man .. ej glömma, att den största hushållning ofta är den största misshushållning eller m. a. o., att ”snålheten ofta bedrar visheten!” Ahlström Eldsl. 170 (1879). Hushållning med energien. TT 1927, Allm. s. 203.
5) (†) leverne, beteende; jfr HUSHÅLLA 6. (Manasse) upfylte templet och hela landet med afguderi, uti hvilken ömkeliga hushållning Amon honom efterfölgde. Bælter JesuH 3: 213 (1756).
Ssgr (i allm. till 2): HUSHÅLLNINGS-ANGELÄGENHET~10200 l. ~10102. särsk. jur. SFS 1862, nr 13, s. 2. Allmänna ordnings- och hushållningsangelägenheter .. äro mål som röra den allmänna hushållningen och allmän ordning. NF 4: 316 (1880). Hvarje fråga blir en hushållningsangelägenhet, oafsedt hvad den gäller, så snart den föranleder kommunala kostnader. Reuterskiöld Grundlag. 869 (1926).
-ANSTALTER~020, äv. ~200, pl. jfr ANSTALT 1, HUSHÅLLS-ANSTALTER. AdP 1789, s. 384. Et Allmänt Bevärs- och Oeconomiskt Utskott, at anmärka brister i de allmänna Hushållnings-anstalterne. RF 1809, § 53.
-DISTRIKTAVDELNING~01020. lokal underavdelning av hushållningssällskap; jfr -GILLE. 2NF 11: 1351 (1909).
-GILLE. (högre) underavdelning av hushållningssällskap; jfr -KRETS. Järta 1: 104 (1816). Hushållningsgillen .. omfatta flera hushållningskretsar. StadgUppsLHushS 1923, § 36.
(1) -GREPP. (†) = HUSHÅLLS-GREPP. Fischerström 3: 375 (1787).
-JOURNAL. (†) = HUSHÅLLS-JOURNAL. Hushållnings Journal. (1776; tidskriftstitel).
-KONST(EN). (numera föga br.) konsten att sköta (den allmänna) hushållningen. Celsius Alm. 1729, s. 4. LoW (1862).
-KRETS. lokal underavdelning av hushållningssällskap; jfr -DISTRIKTAVDELNING, -GILLE. Hushållningskretsar .. sammanfalla i avseende å område i regel med länets städer och landskommuner. StadgUppsLHushS 1923, § 36. —
-METOD. Fischerström 1: 10 (1779). Den primitive jordbrukarens hushållningsmetoder. Ymer 1921, s. 189.
-MÅL.
1) (†) ekonomisk angelägenhet; jfr EKONOMIMÅL 1. Bergv. 2: 226 (1741). At på riktig grund inrätta och förordna Beting är vid Bergverken et ibland de förnemsta hushållningsmål. Rinman 1: 203 (1788).
2) (i fackspr.) (rättegångs)mål som rör (den allmänna) hushållningen o. allmän ordning; jfr EKONOMIMÅL 2. Berch Hush. 19 (1747). Lundell (1893).
-PLAN, r. l. m. plan för (den allmänna) hushållningen; särsk. skogsv. o. landt. SPF 1859, s. 527. Fritt säges jordbruk vara, när det ej är bundet vid någon bestämd hushållningsplan och jorden ej underkastad någon bestämd växtföljd. Juhlin-Dannfelt 89 (1886). En s. k. hushållningsplan göres upp, d. v. s. skogen uppmätes och taxeras. SkogsvT 1910, s. 417. Reuterskiöld Grundlag. 89 (1924).
-RÄTT, r. l. m. jur. ekonomirätt. Den allmänna hushållningsrätten. ASScF 11: Minnestal 1: 44 (i handl. fr. 1843).
-SYSTEM. KrigVAH 1828, s. 239. 2NF 15: 1091 (1911).
-SÄLLSKAP~20 l. ~02. fri förening (i regel omfattande ett län) med syfte att främja landthushållning o. därtill hörande binäringar, ävensom fiske o. hemslöjd. Gotlands hushållningssällskap (grundat 1791). Finska hushållningssällskapet (grundat 1797). AdP 1800, s. 55. Hushållningssällskap verka genom inrättande och understödjande af för jordbruket gagneliga inrättningar, ss. landtbruks-, mejeri-, trädgårds- och hushållsskolor, .. frökontrollstationer, .. premiering af husdjur m. m. Juhlin-Dannfelt (1886). SFS 1923, s. 317.
-UTSKOTT. (†) riksdagsutskott för beredande av ekonomiska frågor, ekonomiutskott; jfr HUSHÅLLS-UTSKOTT. AdP 1800, s. 1444.
-VETENSKAP~200 l. ~102. vetenskapen om hushållning; förr allmännare, = -KONST. (Gm prästernas undervisning) kunde hushåldningsvettenskapen utbreda sig öfver hela landet. Fries 2Linné 2: 198 (cit. fr. 1746). Utbildning af en verklig hushållningsvetenskap, nationalekonomien. EkonS 1: 101 (1891).
Spoiler title
Spoiler content