SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1933  
IGÅNGSÄTTA igoŋ3~sät2a, v. -er, -satte, -satt, -satt; se för övrigt SÄTTA, v. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (tillf., HforsUPr. 18/11 1893, s. 22, Norlind Hell 2: 87 (1913)).
Etymologi
[av IGÅNG- o. SÄTTA, v., jfr GÅNG-SÄTTNING]
1) (i sht i fackspr.) sätta (ngt) i rörelse l. funktion; med avs. på fordon, maskin o. d. TT 1871, s. 222. Några af de mer framträdande fördelarne vid en elektrisk spårväg äro: Vagnarnes lätta igångsättande (m. m.). GHT 1895, nr 250 B, s. 3. Upsala 1916, nr 263 A, s. 5.
2) laga att (en rörelse l. en process l. ett företag o. d.) börjar l. kommer till stånd; påbörja; starta; företaga, anordna; ”sätta i gång med (ngt)”. MedArch. III. 1: 82 (1866). Deutsche Röhrenwerke .. har nyligen igångsatt ett stort .. vattengasverk för vällning af tuber. TT 1900, Allm. s. 58. Allt hänger på, om det igångsatta anfallet fullföljes eller icke. VTLifsfr. 19: 15 (1901). Gruppofficeren igångsätter skjutningen. Olympiad 1912, Red. 134 (1913). Den övergång till latinsk stavning, som Kemal pascha för något år sedan igångsatte, har genomförts med all energi. SvD(A) 1930, nr 62, s. 8.
Ssgr (till 1; tekn.): IGÅNGSÄTTNINGS-ANORDNING~020. startanordning för motorer, ångmaskiner, centrifugalpumpar, vagnar m. m.; gångsättningsanordning. Patent nr 1173, s. 1 (1888).
-APPARAT. apparat för igångsättning av (större) motor o. d.; gångsättningsapparat. TT 1895, M. s. 50.
-LUFT. komprimerad luft för igångsättning av oljemaskiner gm inblåsning i en av cylindrarna. Patent nr 49169, s. 1 (1921).
-LÄGE. motor-, kolv- l. vevläge under igångsättningen. Patent nr 49230, s. 2 (1921).
-MEKANISM. igångsättningsanordning. Patent nr 11783, s. 1 (1900).
-MOTSTÅND~02, äv. ~20. startmotstånd, pådragsmotstånd, pådrag; vid likströmsshuntmotorer ett i serie med ankaret vid full magnetisering av fältet inkopplat motstånd, som vid starten successivt urkopplas gm pådragsanordning; vid trefasmotorer ett i rotorkretsen (ev. äv. i statorkretsen) inkopplat motstånd för begränsning av startströmstyrkan. TT 1894, M. s. 22. NoK 14: 115 (1922).
-VENTIL. startventil, gångsättningsventil; särsk. i fråga om motorer (i sht större båt- l. fartygsmotorer drivna med råolja): ventil gm vars öppnande tryckluft införes i cylindern, varvid kolven pressas ned o. motorn kommer i gång; äv. (i sht förr) i fråga om kompoundlokomotiv: (självvärkande) ventil gm vilken vid igångsättningen färskånga strömmar från pannan omedelbart i lågtryckscylindern. Lundberg Lok. 197 (1902). 2NF 16: 1018 (1911). Patent nr 49230, s. 2 (1921).
Spoiler title
Spoiler content