SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1933  
IMPREGNERA im1präŋne4ra l. -pränj-, stundom -prägn-, i Sveal. äv. -e3ra2 (immpräggnèra Dalin), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr IMPREGNATION (se avledn.).
Ordformer
(im- 1676 osv. in- 18711906)
Etymologi
[jfr t. imprägnieren, fr. imprégner, ävensom eng. impregn, impregnate; av senlat. imprægnare, göra havande, av in- (se IN-, pref.1) o. senlat. prægnare (vbalsbst. prægnatio), av prægnas (gen. -ātis), biform till prægnans, havande, sannol. av præ- (se PRE-) o. (g)nasci, födas (se NATIV)]
1) (†) göra havande; äv. med avs. på växt: befrukta. VDAkt. 1676, nr 139. Hans dotter Gertrudh Pedersdotter är imprægnerat af een drängh. Därs. 1677, nr 42. De ax som äro utan blommor, då de öfrige impregneras af pollen, blifva ofruktsamma. Alm(Sthm) 1807, s. 45. — bildl. Hvar och en mussla kan imprægneras med pärla högst för 1 styfver depence. Linné Bref I. 1: 28 (1761).
2) (i fackspr.) låta ett ämne (en gas, en vätska l. en fast kropp i fint fördelad form) intränga i (ngt annat) på så sätt att det inträngande ämnet intimt blandar sig med det mottagande resp. genomtränger det o. tätt fyller dess håligheter l. tomrum; mätta, genomdränka; vanl. i förb. impregnera ngt med ngt; äv. (knappast br.) med det inträngande ämnet ss. subj.: på angivet sätt intränga i (ngt); numera nästan bl. i fråga om skyddande behandling med oljor o. d. (se b o. c); jfr dock a, d. HdlCollMed. 30/3 1701. Då en stark Kina-infusion uti et glas imprægneras eller laddas med electriciteten, ändras den icke däraf, utan ökas litet mera til sin kraft. VetAH 1800, s. 185. Konsten att med kolsyregas impregnera vatten, härleder sig från Cavendish och Bergman. Berzelius Kemi 3: 137 (1818). Dessa sandlager .. ha en brunaktig färg beroende på impregnering med mullämnen. Fennia XV. 3: 6 (1898); jfr d. Om färgbandet (på en skrivmaskin) impregneras med fettfärg, kan skriften öfverföras på sten eller zink. 2UB 10: 157 (1906). — jfr GENOM-IMPREGNERA. — särsk.
a) bildl.; i sht i p. pf. Polyfem V. 21: 3 (1812). Det är tusan så synd, att en så söt flicka redan skall vara impregnerad med moderns pietistiska idéer. Edgren Lifv. 1: 35 (1883). Siwertz JoDr. 63 (1928).
b) tekn. genomdränka (ngt, i sht trä, tågvirke, takpapp o. d., med ngn vanl. kreosothaltig vätska, t. ex. tjära) för att på detta sätt skydda det för förstörelse (röta o. d.); äv. i fråga om liknande behandling av trä med andra ämnen för att göra det eldfast o. d. Impregnerade tändstickor, indränkta med en lösning som gör att de slockna utan att glöda. Rothstein Byggn. 47 (1856). Impregnering har förekommit i vårt land sedan 1858. Virket har därvid genomdränkts af metallsalter. Ekman SkogstHb. 20 (1908). Tågvirke af manilahampa .. impregneras vid spinningen med olja för att hålla sig i vatten. 2NF 30: 714 (1920). KatalInstallAsea 1931, s. 22. — jfr KREOSOTOLJE-IMPREGNERA.
c) i sht tekn. indränka (ett tyg) med en vätska som, när den torkar, gör tyget mer l. mindre ogenomträngligt för vatten. En impregnerad rägnkappa. Wretlind Läk. 1: 53 (1893). Selling Varuk. 57 (1921).
d) miner. i fråga om impregnation (se d. o. 2 slutet). Wallerius Min. 394 (1747). Stundom kan malmen .. vara fint fördelad, insprängd eller impregnerad, i ett lager av bergarten. NoK 76: 6 (1927).
Ssgr (i allm. till 2 b o. c, tekn.): IMPREGNERINGS-ANSTALT~02, äv. ~20. —
-APPARAT.
(2 b) -CYLINDER. cylinderformad panna vari sliprar o. d. impregneras. Ekman SkogstHb. 21 (1908).
-FÖRFARANDE, n. —
-MEDEL.
-METOD. Thelaus Skog. 55 (1865).
-OLJA, r. l. f. TT 1896, Allm. s. 147.
-VÄTSKA, r. l. f. Nyström Telegr. 380 (1869; för telegrafstolpar). Ahlberg FarmT 238 (1899). JernkA 1909, s. 305.
-ÄMNE. Ahlström Eldsl. 103 (1879; för vinnande av eldfasthet). HbSkogstekn. 905 (1922; för konservering av virke).
Avledn.: IMPREGNATION, r. (l. f.). [jfr t. imprägnation, eng. impregnation, fr. imprégnation]
1) (†) bot. till 1: befruktning. GT 1788, nr 7, s. 4.
2) till 2. ConvLex. 6: 222 (1832). Uppl. 1: 108 (1902). BotN 1924, s. 195. särsk. miner. till 2 d: förhållandet att ett mineral (i sht malmmineral) i lösning genomträngt en bärgart o. där avsatt sig antingen i form av större l. mindre korn l. också ss. utbredt i bärgartens hela massa; äv. konkretare: bildning av dylikt slag; äv.: zon där impregnation föreligger. PrHb. 1: 770 (1885). Grovkornig svavelkis och magnetkis uppträda som impregnation i glasig kvartsit. Fennia XLV. 11: 27 (1925). jfr KIS-, MALM-IMPREGNATION.
Ssgr (till IMPREGNATION 2 slutet, miner.): impregnations-malm. TT 1902, Bergsv. s. 128.
IMPREGNERBAR, adj. HbSkogstekn. 912 (1922).
Spoiler title
Spoiler content