SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1933  
IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
IN-TULL. (†) införseltull. TullbSthm 1561. Så Vth- som Intullen för thet Godz som vth- och införes. Tullordn. 8/12 1645. Sthm 1: 94 (1897; i fråga om förh. 1585).
-TULLA, -ning (Hülphers Norrl. 4: 24 (1779), BoupptVäxjö 1806). (†) införtulla. BoupptVäxjö 1745. Därs. 1806.
-TUMLA. på ett vacklande l. ostadigt sätt komma in (ngnstädes), tumla in; särsk. i förb. komma intumlande. SvTyHlex. (1851). Det var hit (dvs. i en asphage) den azurskimrande blåkråkan med sin rätt virriga flykt kom intumlande. Gellerstedt Hult 105 (1906).
-TUMMA, -tumning. skogsv. uppmäta o. räkna (timmer som skall försäljas l. levereras) samt anteckna stockarnas dimensioner, antal o. trädslag. UB 3: 426 (1873). Väring Vint. 90 (1927).
-TUTA, v. (vard.) i uttr. intuta ngt i ngns öron l. i öronen på ngn o. d., låta ngn jämt o. ständigt o. till leda höra ngt. SD(L) 1896, nr 354, s. 3. När ungdomen får sina fel och brister dagligen intutade i öronen. DN(A) 1930, nr 59, s. 23.
-TVINGA, v. med våld l. under övervinnande av motstånd l. i strid med vad som är riktigt l. naturligt bringa (ngn l. ngt) in (i ngt l. ngnstädes); tvinga in; ofta oeg. l. bildl. At Orden vthi Versen intwungne och nödgade äre. Arvidi 26 (1651). Må man se tillbaka på utgången af korrektions-systemets försök att t. ex. i lösdrifvaren intvinga viljan till förbättring. Geijer I. 6: 154 (1839). Är det .. naturligt, att .. gossar och flickor af 8 och 9 års ålder .. på militäriskt sätt intvingas i rotar och led och åläggas en uppsträckt hållning? PedT 1898, s. 27. Vårt land är ännu icke intvingadt i världskriget. Melin i 3SAH 26: 4 (1914). (†) Then förmente intwungne Konungen i Swerige. G1R 1: 19 (1521; om Christiern II).
-TVINNA, -ing. vid tvinning införa l. insätta (ngt i en tråd l. ett rep o. d.), tvinna in. Böttiger 4: 291 (1854, 1869; i bild). Vid snoendet af linan (till metspöet) skulle i densamma intvinnas några hästtagel, funna på landsväg. IdrFinl. 2: 129 (1905).
-TVÅLA, -ning; -are (tillf., ST). tvåla in.
1) i eg. anv.: ingnida tvål i l. på (ngt l. ngn); dels i fråga om tvätt l. bad, dels i fråga om rakning. Holmberg 1: 741 (1795). Sådana (sämskskinns-) handskar doppas i ett kärl med ljumt vatten, intvålas derefter och gnidas mellan händerna. AHB 4: 67 (1860). (Tidningen) Journals detektiver (hade) fått spaning på att en ”rubber” eller intvålare och skrubbare vid ett turkiskt bad varit försvunnen flere dagar. ST 1897, nr 2320, s. 3.
2) bildl.
a) (vard., föga br.) läxa upp (ngn), ”tilltvåla”. Dalin (1852). Östergren (1929).
b) (†) lura, bedraga (ngn). Dalin (1852).
Spoiler title