SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1933  
INDEX in4däks, r. l. m. (Almquist CivLokalförv. 3: 163 (i handl. fr. 1544) osv.) l. n. (G1R 27: 43 (1557) osv); best. -en, ss. n. -et; i best. anv. äv. utan slutartikel; pl. =. Anm. Stundom användes den lat. pl.-formen indices. Phosph. 1811, s. 70. BonnierKL (1924).
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. index; av lat. index (gen. -icis), m. o. f., angivare, pekfinger, äv.: katalog, register (se INDICERA); i bet. ”pekfinger” är ordet eg. en ellips av det äv. förekommande, fullständigare digitus index, o. i bet. ”register” av liber index]
1) (i fackspr.) (systematisk) förteckning (på ngt), register (över ngt). Enn index eller taffle, therutaff mann kann snarest finne igenn hvar fougtes .. nampnn medt the länn .., som the hvar för sig udi befalning haffva. Almquist CivLokalförv. 3: 163 (i handl. fr. 1544). Ett rätt lendzregister och index opå alle fögderijnn. G1R 27: 183 (1557). WoJ (1891). — särsk.
a) (i sht bibliot.) i bok, i sht vetenskapligt arbete: med sidhänvisningar försedd, vanl. alfabetiskt uppställd förteckning över innehållet i allm. l. över speciella delar därav; namn- o. sakregister; ordregister. JournSvL 1797, s. 571. Hvarje del (av Warmholtz' Bibliotheca historica sueogothica) är försedd med en index öfver däri förekommande författare eller uppslagsord. Snoilsky i 3SAH 17: 183 (1902).
b) [förkortning av nylat. index librorum prohibitorum, förteckning över förbjudna böcker] av påven utfärdad förteckning över böcker vilka en katolik vid äventyr av bannlysning förbjudes att läsa. Komma l. uppföras på index. Stå på index. NF 20: 344 (1896). Henriksson Tyskl. 111 (1901). — särsk. i oeg. l. bildl. anv.: lista över (för en viss individ l. institution l. för anhängarna av en viss åskådning) misshagliga personer, skrifter o. d.; ”svart lista”; förr äv. i uttr. svarta index. CCGjörwell (1767) i 2Saml. 2: 55. Namn sådana som Darwin, Huxley och Wallace stå på den svenska idealitetsfilosofiens index. Samtiden 1873, s. 411.
2) [anv. utgår från den lat. bet.: pekfinger] (i fackspr.) på vetenskapliga (i sht för vinkelmätning avsedda) instrument l. tekniska apparater: utefter en graderad skala rörlig(t) märke l. visare (stundom äv.: fast märke i förening med rörlig skala), direkt utvisande resultatet av mätningen i grader l. skaldelar. VetAH 1803, s. 43. 2NF 18: 478 (1912).
3) (i fackspr.) bitecken, bestående av en mindre bokstav l. siffra l. ett streck, som placeras vid övre l. nedre (vanl.: högra) kanten av ett huvudtecken o. d. för att åt detta giva en speciell l. modifierad betydelse. Ziffran i rotmärket kallas Rotens index. Björling Alg. 2: 4 (1844). BonnierKL (1924).
4) (†) kem. indikator (se d. o. 1 slutet). TT 1891, s. 86.
5) (i fackspr.) jämförelsetal användt inom vissa vetenskaper för att uttrycka det inbördes storleksförhållandet mellan vissa dimensioner l. värden. — jfr BRYTNINGS-, REFRAKTIONS-INDEX. — särsk. antropol. tal uttryckande det inbördes storleksförhållandet mellan två dimensioner hos en kroppsdel l. ett kroppsorgan, i sht förhållandet mellan kraniets längd och bredd. Sundström Huxley 429 (1874). Förhållandet mellan bredden och längden, uttryckt i procent, brukar kallas för huvudskålens index. Nordenstreng EurMänRas. 41 (1917). jfr LÄNGDBREDD-, LÄNGDHÖJD-, PANNBREDDS-INDEX m. fl.
6) statist. o. nat.-ekon. jämförelsetal utvisande förhållandet till ett antaget bastal hos en o. samma företeelse (t. ex. prisföreteelse) vid olika tidpunkter l. på olika orter; indextal. Ymer 1913, s. 415. Index för .. (importvarorna) är i genomsnitt under året (1928) 128, för .. (exportvarorna) 147 (i förh. till bastalet 100 för år 1913). NordT 1929, s. 148. ST(A) 1930, nr 104, s. 8. — jfr GENERAL-, LEVNADSKOSTNADS-, LIVSMEDELS-, PARTIPRIS-INDEX m. fl.
Ssgr: (5, 6) INDEX-BERÄKNING. (i fackspr.) beräkning av indextal. 2NF 22: 293 (1915).
(2) -FEL. (i fackspr.) fel som uppkommer vid avläsning av ett instrument därigm att index i ett visst utgångsläge icke sammanfaller med skalans nollpunkt, utan visar antingen för mycket l. för litet, nollpunktsfel. JernkA 1839, s. 272. TT 1885, s. 10.
(1 b) -KONGREGATION(EN). katolsk kongregation som från 1571 till 1917 hade att ombesörja redigerandet o. publicerandet av index librorum prohibitorum. 2NF 17: 467 (1912). KyrkohÅ 1917, s. 380.
(6) -KURVA. statist. o. nat.-ekon. kurva utvisande indexens fluktuationer under en viss tidrymd. Framställa ett ekonomiskt förlopp i form av en .. indexkurva. TT 1927, Allm. s. 26.
(6) -SIFFRA. [efter eng. index number] statist. o. nat.-ekon. = INDEX 6; särsk. i pl. indexsiffror, prisindextabell. 2NF 22: 293 (1915).
(6) -TABELL. statist. o. nat.-ekon. tabell upptagande indexsiffror t. ex. för flera på varandra följande tidpunkter. 2NF 22: 294 (1915).
(6) -TAL. statist. o. nat.-ekon. = INDEX 6. 2NF 22: 293 (1915). För levnadskostnaderna kvarstår (under år 1928) indextalet .. ännu vid en så hög siffra som 170. NordT 1929, s. 148.
Spoiler title
Spoiler content