publicerad: 1933
INDIANSK in1dia4nsk, förr äv. INDIANISK, adj.; adv. -T.
Ordformer
(-aniesch 1693. -anisch 1640—1673. -anisk 1612—1807. -ansk c. 1670 osv.)
1) (†; se dock b) motsv. INDIAN 1: indisk; ostindisk. Schroderus Os. 2: 693 (1635). De Indianske Hustrurs urgamla sed, at upbränna sig sielfva vid deras Mäns död. Nordenflycht Fruent. 3 (1761). Nya Persiskan, som tid efter annan antagit .. Turkiska och Indianska ord. Thorberg ÖsterlSpr. 3 (1785). ÖoL (1852). — särsk.
a) i uttr. o. förb. som utgöra namn på vissa från Ostindien härstammande l. för Ostindien utmärkande naturalster l. produkter o. d.
α) i namn på vissa från Ostindien hämtade tygsorter, ss. indiansk atlas, damast, taft. Indianisk atlask. Hallenberg Hist. 2: 831 (i handl. fr. 1612). Indianischt tafft. OxBr. 11: 735 (1640). Sängetekie af Blått Jndianisch Dammasch. BoupptSthm 4/2 1663.
β) i namn på (frukter l. andra delar av) vissa växter, ss. indiansk nöt [jfr eng. india nut], om frukten av trädet Cocos nucifera Lin., kokosnöt, ävensom av trädet Myristica fragrans Houtt., muskotnöt, o. av trädet Lodoïcea Sechellarum Labill., havskokosnöt, maledivisk nöt; särsk. i fråga om i den äldre medicinen använda växter, ss. indianska blad, de aromatiskt smakande bladen av vissa ostindiska kanelträd, i sht arter av släktet Cinnamomum, indiansk kalmus, växten Acorus calamus Lin., indianska underträdsfrön [möjl. äv. anslutet till 2], frön av den i Ost- o. Västindien, ävensom i Sydamerika hemmahörande växten Ricinus communis Lin., ”underträd”. 1. Bägare af en Jndianisk Nöött. BoupptSthm 20/12 1676. ApotT 1698, s. 11, 29, 30. Därs. 1739, s. 13, 32. PH 6: 4745 (1757). Nisbeth (1868).
γ) [jfr ä. t. indianischsaltz] i uttr. indianskt salt, benämning på ett i den äldre medicinen användt salt; jfr INDIE-SALT. ApotT 1698, s. 69.
b) (förr) i uttr. indianska kompaniet, benämning på ett 1624 av Gustav II Adolf privilegierat sällskap för bl. a. handel på främmande världsdelar; jfr INDISK 1 e. CommercecollUtl. 29/5 1730.
d) i utvidgad anv., i uttr. indianskt kabinett, rum, enligt 1700-talets sed inredt med kinesiskt l. ostindiskt porslin. Bæckström Rörstr. 52 (1930). jfr: ”Indianiskt”, d. v. s. genom ostindiska kompanierna infördt kinesiskt porslin. Böttiger Drottnh. 95 (1889).
2) motsv. INDIAN 2: som tillhör l. har avseende på l. härstammar från osv. indianerna, äv. (numera bl. i vissa förb., se a, b): som tillhör l. har avseende på l. härstammar från osv. Västindien l. Amerika, amerikansk. Brask Pufendorf Hist. 79 (1680). (Ön Tobago anses vara) den bästa, beqvämligaste och sundaste af alla Caraibiske Öarne, och betraktas som det Indianska Paradiset. Oldendorp 1: 5 (1786). Tysken Blumenbach .. indelade (människo-)slägtet i de bekanta fem raser .. den kaukasiska eller hvita, i Europa ..; den indianska eller röda, i Amerika (osv.). Svensén Jord. 103 (1884). De indianska och polynesiska språken. PedT 1890, s. 93. Personer med endast ringa grad indianskt blod. NF 37: 782 (1925). — särsk. i uttr. o. förb. som utgöra namn på vissa från Västindien l. Amerika härstammande l. för Västindien l. Amerika utmärkande naturalster l. produkter o. d.
a) i namn på (frukter l. andra delar av) vissa växter; särsk.
α) [jfr t. indisches blumenrohr] (†) indianskt blomrör, Canna indica Lin., tillhörande familjen Cannaceæ. Rudbeck HortBot. 22 (1685).
β) (†) indianska (brokiga) bönor, arter av det möjl. från Amerika härstammande växtsläktet Phaseolus Lin., tillhörande familjen Leguminosæ. Rudbeck HortBot. 90 (1685). Ahlich 99 (1744).
γ) [jfr eng. indian fig tree, indian fig] (†) indianskt fikonträd, Opuntia Ficus indica Mill., tillhörande familjen Cactaceæ, fikonkaktus; indianska fikon, frukter av nämnda växt, kaktusfikon. Synnerberg (1815). ÖoL (1852).
δ) [jfr eng. indian corn, indian wheat] (†) indianskt korn, indianskt vete, Zea Mays Lin., majs. Schroderus Comenius 127 (1639). Holm NSv. 32 (1702).
ε) [efter eng. indian cress] indiansk krasse, växtsläktet Tropæolum, tillhörande familjen Gruinales; särsk. örten Tropæolum majus Lin., indiankrasse (förr benämnd Nasturtium indicum DC.). Rudbeck HortBot. 80 (1685). Lind o. Liljewall Köksv. 76 (1908).
ζ) [jfr ä. eng. indian pepper] (†) indiansk peppar, krydda som erhålles av frukten av växten Capsicum annuum Lin., spansk peppar; äv. om indiansk krasse (se ε). Linc. (1640; under capsicum). Broocman Hush. 4: 14 (1736). Nemnich Waarenlex. 94 (1797).
η) [jfr eng. indian tobacco] indiansk tobak, den i medicinen använda drogen av växten Lobelia inflata Lin., som förr användes ss. tobak av de nordamerikanska indianerna. Lindgren Läkem. (1902).
ϑ) [jfr ä. t. indianisches holz, nylat. lignum indicum] (†) indianskt trä, om den i medicinen använda veden av trädet Guajacum officinale Lin., guajack, fransosenträ, pockenholts, ävensom om den ss. färgämne använda veden av trädet Hæmatoxylon campechianum Lin., blåholts, blå bresilja, kampeschträ. Franckenius Spec. E 2 b (1659). Almström Handelsv. 344 (1845).
b) (†) [jfr ä. t. indianischer balsam] i uttr. indiansk l. svart indiansk balsam, balsam som erhålles av barken av det i Centralamerika hemmahörande trädet Myroxylon balsamum Harms, var. Pereirae, använd bl. a. i medicinen, (svart) perubalsam; vit indiansk balsam, kopaivabalsam, vit perubalsam. Swart Indianisk Balsam. ApotT 1698, s. 10. Hvit Indianisk-Balsam. Därs. 1739, s. 10. Nisbeth (1868).
c) [jfr eng. indian summer] (†) i uttr. indiansk sommar, indiansommar, brittsommar. Tjusande, som Nordamerikas Indianska sommar. Bremer Hertha 308 (1856). Westberg Longfellow Hiaw. 24 (1856).
d) [jfr ä. eng. indian cock] (†) i uttr. indianska höns, kalkoner. Palmchron SundhSp. 96 (1642). IErici Colerus 2: 196 (c. 1645).
Anm. I följ. exempel från Linné användes ordet möjl. i en allmännare bet.: tropisk, sydländsk, exotisk. En oförliknelig skiön sambling af alla handa slags indianiske, diur, fiskar, insecter etc. Linné Bref I. 1: 125 (1745). Indianiska växter, som finnas inter tropicos. Därs. 61 (1753). Därs. 104 (1769).
Avledn.: INDIANSKA1040 l. 1032, i bet. 1 f.; i bet. 2 r. l. f. (-anisk- 1667—1680. -ansk- 1734 osv.)
1) om kvinna.
b) till 2: indiansk kvinna, indiankvinna. Brask Pufendorf Hist. 79 (1680). Barn af Europeer och Indianskor kallas Mesticer. Palmblad LbGeogr. 239 (1835). Wachtmeister AndraSidAtl. 53 (1901).
2) om språk.
Spoiler title
Spoiler content