SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1933  
IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
IN-FALSA, -ning. (i fackspr., särsk. snick. o. bläckslag.)
1) medelst falsning infoga l. infälla (ngt i ngt). Lundberg Träg. 45 (1754). Locket infallsas på inre sidan i Dosan. Törngren Artill. 2: 35 (1795). En del studsare hafva sigte och korn, hvilka på hvar sin fot äro infalsade i pipan. Jochnick Handgev. 33 (1854). Vertikala plankor infalsas i ett byggnadens stomme bildande ramverk. Hahr ArkitH 225 (1902). Rig 1921, s. 29.
2) göra en fals l. falsar i (ngt). Weste (1807). Deleen 5 (1836).
-FALSNING. (i fackspr., särsk. snick. o. bläckslag.) vbalsbst. till -FALSA; äv. konkret: fals. Skofvelspår är den infalsning, eller utskärning på inre sidan af hjulringarne (å ett vattenhjul), hvaruti skofvelbräderne inskjutas. Rinman 2: 671 (1789). Witt Skeppsb. 270 (1863). Maskiner för lockens infalsning i (konserv-)burkarna. Ekman NorrlJakt 339 (1910)
Spoiler title
Spoiler content