SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1933  
INFIX infik4s, n.; best. -et; pl. = l. -er.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. infix; bildat med IN-, pref.1, efter mönstret av AFFIX, PREFIX o. SUFFIX; jfr INFIGERA]
språkv. bildningselement (affix), bestående av ett ljud l. en grupp av ljud, som tillfogas inuti en stam (ett ord); motsatt: prefix, suffix. NF 7: 616 (1883). Baskiskan begagnar infixer, d. v. s. hon inskjuter bestämningsord midt inuti ett annat ord. Verd. 1887, s. 223. Noreen VS 7: 8 (1906).
Spoiler title
Spoiler content