SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1933  
INHIBERA in1hibe4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr INHIBITION (se avledn.).
Etymologi
[jfr t. inhibieren, eng. inhibit, fr. inhiber; av lat. inhibere, hålla inne l. igen, förhindra, av in- (se IN-, pref.1) o. habere, hava, hålla (se HABITUS). — Jfr INHIBITORIAL]
1) (†) förhindra, förbjuda; i förb. inhibera ngt, inhibera ngn ngt (l. ngn att osv.). RP 5: 266 (1635). ConsAcAboP 2: 248 (1660). At Christus förstår under talesättet binda och lösa, makten at dispensera eller inhibera, tillåta eller förbjuda visse tings bruk. Rydén Pontoppidan 409 (1766). (Han) inhiberade .. Consistorium, på ämbetes vägnar, såsom ProCanceller, all vidare åtgärd i denna sak. Porthan BrefSamt. 1: 85 (1783).
2) med avs. på ngt tillämnat l. beslutat l. på ngt som i enlighet med gällande bestämmelser l. praxis väntas ske: icke låta äga rum l. komma till värkställighet (på fastsatt l. kungjord tid); äv.: (tills vidare) förbjuda l. avbryta fortsättningen av (ngt), låta (ngt) upphöra; inställa. Bergv. 2: 625 (1753). Den .. utlyste Auction .. inhiberas .. såsom olaglig. DA 1793, nr 269, s. 3. Föredraget inhiberades i sista stund efter ingripande av Köpenhamns polischef. SvD(A) 1930, nr 328, s. 10. Att tomtförsäljningarna på Ladugårdsgärde skulle inhiberas tills vidare. Därs. 1931, nr 261, s. 3.
3) (†) med avs. på förordning o. d.: återkalla, upphäva. HSH 31: 370 (1662). (Eftersom) Skatteköps-Förordningen för Bonde-Ståndet redan 1723 utkom, och först under denna Regering blifvit inhiberad. AdP 1789, s. 405. Smedman Kont. 7: 42 (1874).
Avledn.: INHIBITION, r. l. f. [jfr t., eng. o. fr. inhibition; av lat. inhibitio (gen. -ōnis)] vbalsbst. till INHIBERA.
1) (†) till 1: förhindrande; hinder, förbud; särsk. dels i uttr. inhibition sker på (l. uppå) ngt, ngt blir förhindrat l. förbjudet, dels i uttr. göra inhibition uti l. på ngt, lägga hinder i vägen för l. förhindra ngt. Tu (Erik) .. lather förstå um then inhibition, som skulle vare skedd aff tigh opå någre bygninger .., att tu slätt inthet vett aff sådane förbudh. G1R 26: 251 (1556). Därs. 431. NAv. 3/1 1656, s. 1.
2) till 2: inställande; numera nästan bl. jur. om av överordnad myndighet meddelat förordnande om inställande tills vidare av inledda exekutiva åtgärder l. av värkställighet av dom l. utslag. Schmedeman Just. 1091 (1686). (De) yrkade .. inhibition af delningen (av sockneallmänningen). VDAkt. 1798, nr 265. Annerstedt Rudbeck Bref LXIX (1899). 3NF (1929).
Spoiler title
Spoiler content