SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1933  
INNER- in3er~.
Etymologi
[ssgsform till INRE; jfr d. inder-, nor. inner-, ävensom eng. inner]
i ssgr: inre; på insidan; ofta: inomhus-; motsatt: ytter-.
Ssgr: INNER-AFRIKANSK. härstammande från l. belägen i osv. det inre Afrika. PT 1892, nr 68, s. 3. En innerafrikansk jättesjö. 2NF 32: 250 (1921).
-AGN. bot. blomfjäll i småax av gräs. Fries SystBot. 206 (1891). 2NF 10: 99 (1908).
-ASIATISK. härstammande från l. belägen i osv. det inre Asien. Ymer 1915, s. 203. De innerasiatiska bergs- och nomadfolken. Essén Eur. 34 (1926).
-ASK. ask insatt l. avsedd att insättas i en annan; särsk. i fråga om tändsticksask. TT 1895, M. s. 18.
-BANA, r. l. f. idrott. den del av en krökt löpbana som befinner sig närmast det centrum omkring vilket banan sträcker sig. IdrBl. 1924, nr 70, s. 7.
-BARK. bot. barkens innersta lager, bast(lager), sekundärbark; motsatt: ytterbark. Agardh Bot. 1: 244 (1830). HbSkogstekn. 14 (1922).
-BELYSNING. inomhusbelysning. TT 1898, M. s. 41.
-BLAD. bot. om vart särskilt av de innersta bladen i en bladrosett. ArkBot. X. 11: 29 (1911).
-BLÅSA, r. l. f.
1) metall. blåsa (se BLÅSA, sbst. 8) inuti ett göt; motsatt: ytblåsa. JernkA 1902, s. 334. Därs. 1907, s. 58.
2) om den inre (gummi)blåsan i en fotboll o. d.; motsatt: däck. SD(A) 1918, nr 206, s. 7.
-BOTTEN. särsk. skeppsb. å järnfartyg: ovanpå bottenstocksplåtar o. långskeppsspant lagd, vattentät botten. Engström Skeppsb. 56 (1889). BonnierKL (1924).
-BRANT, r. l. f. särsk. bef. om sluttningen på insidan av en yttergrav, eskarp. Hazelius Bef. 17 (1836).
-BROMS, r. l. m. tekn. broms vars bromsande organ värka i riktning utåt mot bromstrumman. Nerén (1928).
-BÅGE. särsk. (i sht i fackspr.) om inre fönsterbåge. Nödvändigheten att förse (fönster-)karmen med dubbla bågar, ”ytter- och innerbågar”, för att mellan desamma erhålla ett luftrum, afsedt att utestänga vinterkylan. 2UB 1: 447 (1898).
-CYLINDER. tekn.
1) å lokomotiv: innanför ramarna placerad cylinder. 2UB 9: 193 (1905).
2) inuti en annan cylinder befintlig cylinder. 2NF 19: 299 (1913).
-DEKORATION. (i fackspr.) innerdekorering. Hahr ArkitH 122 (1902).
-DEKORERING. (i fackspr.) särsk.: dekorering av en byggnads inre; konkret. Hahr ArkitH 400 (1902). TurÅ 1931, s. 31.
-DÖRR. Tamm SammansOrd 142 (1900).
1) dörr innanför en annan, den inre av ett par dubbla dörrar; jfr INNAN-DÖRR 1.
2) dörr inuti en byggnad, dörr inomhus (i motsättning till ytterdörr l. port); jfr INNAN-DÖRR 2. RedNordM 1927, s. 9.
-EXLIBRIS. (i fackspr.) exlibris på insidan av bokpärm. Walde Krigsb. 1: 163 (1916).
-FAN, n. zool. infan. FoFl. 1906, s. 91. 4Brehm 7: 382 (1925).
-FICKA. ficka på insidan av ett klädesplagg o. d.; särsk. om dylik bröstficka; jfr INFICKA. SDS 1894, nr 314, s. 3. (Herr Markurell) tog .. ur rockens innerficka fram ett papper. Bergman Mark. 159 (1919).
-FJÄLL. bot. inre holkfjäll. ArkBot. X. 11: 70 (1911). Därs. XII. 2: 45 (1912).
-FORWARD. idrott. i fotbollsspel, bandy o. d., = INNER. IdrB 1: 58 (1905). Johanson SpelreglFotb. 5 (1906).
-FÖNSTER. det inre av ett par dubbelfönster, innanfönster. Siwertz Sel. 1: 75 (1920).
-GRAV. bef. bakom fästningsvall l. annat försvarsvärk upptagen grav (som tjänar till att öka det skydd som vallen erbjuder); skyddsgrav. Zethelius Fältarb. 22 (1892).
-HAMN. inre (avdelning av) hamn; inre hamnbassäng. Sthm 1: 490 (1897). 2UB 9: 444 (1906). Hans båt ligger i innerhamnen. Engström 12Bok 246 (1919).
-HINNA, r. l. f. anat. om det innersta lagret i blod- o. lymfkärlens vägg, ”intima”. Broman Männ. 1: 130 (1925).
Spoiler title
Spoiler content