SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1933  
INOM in3~om2, stundom 04 (i`nom el. ino´m Weste. i`nnåmm o. innå´mm Dalin. -åmm; mer säll. — dock oftare i bildl. bet. samt i Sydsverge — -å´mm Östergren (1928)), prep., adv. o. konj.
Ordformer
(i sht i ä. tid ofta skrivet ss. två ord. in(n)om 1523 (: innom landz) osv. in(n)um 15571586 (: inn vm bordz))
Etymologi
[av IN o. OM, prep. — jfr INNAN-OM]
I. prep.
1) betecknande förflyttning l. utsträckning utifrån till den inre sidan av (ngt som utgör en gräns, t. ex. en vägg, mur, avbalkning, dörr o. d.), innanför; äv. bildl. Sätta ngn inom lås och bom. G1R 27: 87 (1557). Kong. Götstaff war gladh, att han war kommen in om Sweriges grendze igen. Svart G1 96 (1561). Försummen intet ögnablik at innom Murarna låta indrifva edra stora Boskapz hiordar. Ehrenadler Tel. 31 (1723). Myndigheterna inträdde åter inom lagbestämda gränsor. Malmström Hist. 6: 441 (1877). Men att Åhlundskan kommer inom mina dörrar mera, nej se det var då stopp de. Fabian 103:an 36 (1921). — särsk. betecknande förflyttning till en punkt innanför en gräns som betecknas med ett angivet avstånd från en viss punkt; jfr 3 b. Komma inom hör-, räck-, skott-, synhåll. Komma inom skotthåll. LbFolksk. 147 (1868). Kom mig bara inom räckhåll, ska du få lära att inte skämta med mig! Lagerlöf Holg. 2: 178 (1907).
2) (numera föga br.) betecknande förflyttning in i (ett avgränsat område, ett slutet rum o. d.), innanför gränserna l. murarna l. väggarna o. d. av (ngt); äv. bildl. Han skulle sig hijt in om landet förfoga. RP 8: 342 (1640). Jag träder / inom de höge Gudars boning! Ling Styrbj. 108 (1824). Jag har gått inom mig själf, gjort upp min räkning med världen. Michaelson Ungk. 21 (1892). — särsk. (†) betecknande att ngt förflyttas l. bringas in i en sluten l. begränsad krets av personer. Städernas fullmägtige märkte väl, att .. (produktplakatet) skulle bringa handeln inom få personer. Chydenius 96 (1765).
3) betecknande befintlighet l. läge l. skeende o. d. på den inre sidan av (ngt som utgör en gräns, t. ex. en vägg, mur, avbalkning, dörr o. d.); innanför; äv. bildl. Sitta inom lås och bom. Avhandla ngt inom lyckta dörrar. Hålla sig inom anständighetens gränser. Ligga inom möjlighetens gränser. OMartini Pred. B 1 a (1606). Echta hustror skola (vid kyrktagning) inom Kyrkiodören knäfalla på en serdeles pall. KOF II. 2: 47 (c. 1655). (Svenska) Academiens Sinnebild, eller inom en Lagerkrans thessa ord: Snille och Smak. 1SAH 1: 39 (1786, 1801). Inom Sverges gräns eröfra Finland åter. Tegnér (WB) 2: 77 (1812). Det var med knapp nöd man kunde hålla fångarne kvar inom fängelsets murar. De Geer Minn. 1: 139 (1892). Ett .. inom armodets gränser stående .. proletariat. EkonS 1: 434 (1894). — jfr DÄR-, HÄRINOM. — särsk.
a) (†) i förb. inom dörr, inomhus; jfr INOM-DÖRRS. Brenner Dikt. 1: 147 (1700, 1713).
b) betecknande befintlighet osv. innanför en gräns som betecknas med ett angivet avstånd från en viss punkt; jfr 1 slutet. Vara inom hör-, räck-, skott-, synhåll. Nordforss (1805). Stånde hvar och en fritt, at .. anlägga .. Tryckerier .. uti Stad, eller inom et afstånd derifrån af högst en half mil. TFF 1812, 1: 5. Platsen låg inom synhåll. Hallström Händ. 36 (1927). — särsk. (†) i uttr. inom styckeskott l. kanonskott, inom skotthåll för kanon. Serenius Ppp 2 b (1734). Widegren (1788).
c) i fråga om ett rums läge bakom l. innanför ett annat rum o. med ingång genom detta; numera nästan bl. i uttr. inom tambur o. d. Han hyr ett möblerat rum inom tambur. The .. skole wistas vthi en Kammar in om Salen. Schroderus Os. 2: 266 (1635). I fall han .. vore betjent med 2 hyggliga kamrar inom hvarandra, så (osv.). Porthan BrefCalonius 426 (1797). Iduna 7: 74 (1817).
4) betecknande befintlighet l. läge l. skeende o. d. inne i (ett begränsat område o. d.). Schroderus Os. 2: 124 (1635). (Tattare må) icke fördrista sigh, at finnas in om Wårt Rijke. Stiernman Com. 3: 69 (1662). Inom landet funnos inga förråd. Malmström Hist. 1: 61 (1855). Inom sitt län åtnjöt .. (landshövding G. De Geer) ett odeladt högt anseende. De Geer Minn. 1: 3 (1892). Lagerlöf Holg. 2: 381 (1907). — särsk.
a) i förb. inom hus, se INOM-HUS.
b) i uttr. inom någon l. sig (jfr c), i fråga om person: i ngns l. sitt inre; i ngns l. sitt hjärta l. sinne. Behålla ngt inom sig. Tänka ngt inom sig. Sluten inom sig. Människan har altid något godt och mycket ondt inom sig. Tessin Bref 1: 21 (1751). Blir inom dig gudsbelätet / härligare danadt ut. Rydberg Dikt. 1: 8 (1877, 1882). Nog har han inom sig ogillat de viktigaste bland konungens följande företag. Odhner i 3SAH 6: 207 (1891). Den som tror på Guds Son, han har vittnesbördet inom sig själv. 1Joh. 5: 10 (Bib. 1917).
c) betecknande befintlighet osv. i ett sällskap, en mer l. mindre sluten krets l. en kategori av människor, en kår, ett ämbetsvärk o. d.; i förb. med kollektivt ord: i; äv. (numera knappast br. utom i uttr. inom sig) i förb. med ickekollektivt ord i pluralis: ibland. Schroderus Os. 1: 358 (1635). En ämbets-stol fans innom Magistraten, / (som) Stått ledig någon tid. Bellman Gell. 89 (1793). Comministrarne uti hvarje Stift .. vare berättigade .. at, inom sig, välja en Fullmäktig (till riksdagen). RO 1810, § 13. Denna formel .. skulle föranleda nya strider inom Lutheranerne sjelfve. Agardh BlSkr. 1: 120 (c. 1855). Inom den christna kyrkan. Rundgren Minn. 2: 215 (1870, 1883). Ett dödsbud, som .. skall väcka .. förstämning inom vida kretsar i vårt land. PT 1912, nr 112 A, s. 2. — särsk. (†) i fråga om levnadssätt o. d., i sådana uttr. som leva, tillbringa en dag o. d. inom sig (jfr b), leva osv. bland de sina l. sina egna, i den trängre (familje)kretsen; för sig själv(a). Posten 1769, s. 709. (De) Ryska fångarne .. skola vara stilla och mest lefva inom sig. Rosenstein 3: 386 (1788). Han lefver tarfligt inom sig. Weste (1807). I sällskap med Knut och Henrik Liljebjörn .. ha vi inom oss tillbrakt vår helg rätt trefligt. EGGeijer (1837) i MoB 7: 202. Ingen främmande var bjuden. Familjen var inom sig. Knorring Ståndsp. 2: 138 (1838). Sundén (1885).
d) bildl. — särsk.
α) (†) i uttr. hava (ngt) inom handen l. sina händer, hava (ngt) under sin vård l. förvaltning, omhänderhava; jfr HAND 5. Almogen wille haa wijijnsäden innom sina hender. Murenius AV 239 (1651). D:nus Sigfridus skall .. swara Jakop Hindriksson om thet arf, som han innom handen hafwer. ConsEcclAboP 488 (1661).
β) i fråga om värksamhetsområde, levnadsförhållanden, befogenhet o. d. De främsta namnen inom konst o. litteratur. Det inträffar ofta inom en läkares praktik, att (osv.). Detta ligger inte inom hans befogenhet. Om the än hålla sigh ifrån vthwärtes Gärningen, så brinner lijkwäl theras Hierta .. såsom aff en jämpn och hembligh Eldzbråna .., hwilket man innom Ächtaståndet kan förekomma. Rudbeckius Luther Cat. 96 (1667). (Vars o. ens) behov .. bestämmes af de förhållanden, inom hvilka han lever. EHTegnér i Ydun 1870, s. 57. Aulén AllmTron 11 (1923).
5) i fråga om tid.
a) (numera nästan bl. i kanslistil) betecknande att ngt utföres l. inträffar före en viss angiven tidpunkt: innan, före. Lät Kon. Eric tilsäga dem, at de innom Påska skulle det vederlägga. Tegel E14 6 (1612). Om han ej inom nästa midnatt talat vid .. Rustan .., så (osv.). Palmblad Nov. 2: 84 (1819, 1841). Ansökningar .. böra .. ingifvas .. senast inom klockan XII på sextionde dagen från denna dag. PT 1901, nr 294 A, s. 1. — särsk. (†) i uttr. inom dess.
α) ss. adv.: dessförinnan; jfr DESS-INOM. Cavallin Herdam. 3: 435 (cit. fr. 1699). Eric Jarl .. stadnade ej förän Ormen den Långe var intagen: Innomdess hade han så när blifvit ihielskuten af Einar Tambaskelfer. Dalin Hist. 1: 613 (1747). Därs. III. 1: 165 (1761).
β) ss. konj.: innan, förrän. Observeres wid anskådningen att hoos den Mestare som har 2:ne Gesäller, skådas (dvs. anställes) ingen widare inom desz de andre Wärkstäderne, som hafwa antingen en ell(e)r ingen blifwa försedde. MeddNordM 1897, s. 100 (1712).
b) betecknande att ngt utföres l. inträffar före slutet av ett visst angivet tidsskede. Inom en viss tid l. inom loppet av en viss tid, äv. (numera mindre br.) inom en viss tids förlopp. Innom få dagar. AOxenstierna 2: 587 (1623). Innom Sex Månaders förlopp. Kyrkol. 19: 7 (1686). Et .. ryckte, at vår Stad innom kort .. skulle upbränd varda. Lagerström Bunyan 1: 99 (1727). Inom en Månad blef jag til hälsan fulkommeligen restituerad. Humbla Landcr. 8 (1740). NordT 1925, s. 268. — jfr DESS-INOM.
c) (numera föga br.) betecknande att ngt utföres l. inträffar under loppet av ett visst angivet tidsskede: under, på. Schroderus Os. III. 1: 331 (1635). (Det) är under min tid allenast 2 gånger händt inom 67 åhr. Rudbeck Atl. 3: 413 (1698). Vattnet stiger opp och faller fyra gånger inom dygnet. Eneman Resa 2: 10 (1712). Nu innom et år hafva vi .. fått 2:ne Lärodikter, poetiskt behandlade. JärtaBrefv. 1: 9 (1821). LoF 1873, s. 45.
d) [jfr b] (†) i fråga om ålder, betecknande att ngn är yngre än ett visst antal år: under. The Swenbarnen, in om twäggia åhra, them Herodes Juda Konung lät dräpa. Schroderus Os. 1: 3 (1635). The som innom 14. åhr, såsom och vthom 60. läter man ey gärna åder. Palmchron SundhSp. 311 (1642).
II. adv.
1) betecknande förflyttning till en punkt innanför en gräns l. till det inre av ett begränsat område, ett rum o. d.: in, innanför; jfr I 1, 2; särsk. i fråga om kortvarigt besök hos ngn i förbigående. Wexell Rol. 79 (1755). Vi få .. tid att gå inom på stadens boklåda. Wieselgren SvSkL 3: 185 (1835). Stig inom och drag några bloss på en cigarett. Hedenstierna Marie 189 (1896). — särsk. (vard.) övergående i bet. 2, i uttr. vara (hava varit) inom (hos ngn), (i förbigående) göra (hava gjort) ett kort besök hos ngn. Jag var inom hos Jan för å göra opp om stugan. Lagerlöf Kejs. 216 (1914). Wägner ÅsaHanna 342 (1918).
2) (numera föga br.) betecknande befintlighet innanför en gräns l. i det inre av ett begränsat område, ett rum o. d.: inne; innanför; inuti; jfr I 3, 4. Rålamb 8: 136 (1691). Detta tempel skall hafva blänkt af guld både innom och utom. Dalin Hist. 1: 185 (1747). Bokhyllor och skåp tvättades och fejades öfver och under, inom och utom. Grebst Året 130 (1913). — särsk. (i vitter stil, numera knappast br.): i ngns l. sitt inre; inom sig; jfr I 4 b. Kolmodin Dufv. 69 (1734). Ofta hon gångar, / inom fylld af sorg. Afzelius SæmE 213 (1818). Almqvist Törnr. 1: 137 (1839).
III. (†) konj.: innan. Palmchron SundhSp. 83 (1642). Ehuru långt det och kan dragas uth, inom .. lagmanstinget blifwer ändat. FörarbSvLag 3: 15 (1712).
Ssgr: (I 1, 3) INOM-BORDS, förr äv. -BORD, adv. (-bord 15551723. -bords (-dz) 1586 osv. -bo(h)ls 16951751. i ä. tid ofta skrivet in om bord(s) l. inom bord(s))
1) sjöt. på fartyg: innanför bordläggning o. relingar, ombord; vanl. i fråga om befintlighet i, mera sällan förflyttning till fartyget. LPetri 1Post. P 1 a (1555). Till thess de finge en wiss Styreman in om bordz. SthmTb. 8/11 1587. Skott kallas afdelningarne innom bords som göras af bräder. Dalman 50 (1765). 2UB 9: 566 (1906).
2) bildl.; särsk.
a) (†) inom sitt (makt)område l. land. När Påwen wil lata röra på Trumman och slå alarum, så moste hwar och en Resp(ublica) förwenta sigh så monga Krigzhärer öffwer huffwdet, som han haffwer Munck kloster, Presterlighe samqwembder, och Canikers Collegia inom bordz. L. Paulinus Gothus Arch. 165 (1630).
b) (ngt vard.) i fråga om förtäring o. d.: i sig, ”i kroppen”. När han får itt Ruuss Jnom bordhz, så weet han Jntet aff sigh siälff. VDAkt. 1671, nr 91. Det kan .. vara på tiden att rasta och få litet inombords. SvD(A) 1920, nr 210, s. 10.
c) (ngt vard.) i fråga om sinnelag l. begåvning, kunskaper o. d.: i sinnet l. hjärtat l. ”huvudet”, i sitt inre. Hava mycket inombords, vara rik på kunskaper, tankar, idéer o. d., ngn gg äv.: i sitt inre hysa (i sht onda) planer, avsikter o. d. som man icke yppar, vara inbunden. Gifwe Gud att alla kunde så lefwa, att ingen boro innombohls ett ond anklagande Samwet! Fernander Theatr. 9 b (1695). Dalin (1852). Ingen tänkte på att kanske jag också hade någonting inombords. Hellström Lekh. 202 (1927).
(I 2, 4) -BYS, adv. (i sht i folkligt spr.) inom byn. WoJ (1891).
(I 1, 3) -DÖRRS, adv. [jfr d. indendørs] (†) inom dörren; inomhus. Tiällmann Gr. 236 (1696). Serenius (1734; under door).
(I 2, 4) -GÅRDS, adv. (numera föga br.) inom gårdens område; hemma (i gården). LMil. 1: 177 (1682). Dalin (1852). Lundell (1893; anfört från finl. förf.).
(I 2, 4) -HUS, adv. (förr äv. skrivet ss. två ord) inne i ett hus, under tak; motsatt: utomhus, under bar himmel; äv. (numera föga br.) övergående i bet.: inom (det egna) hemmet, hemma. Lind (1749). (Jag) nödgades hålla mig innom hus. Ödmann MPark 9 (1800). Endast i de förnämaste kretsar (i södra Tyskland) föres .. (sällskapslivet) mera inomhus. Men i medelklassen .. går man hvarje afton ”in's Wirthshaus”. Snellman Tyskl. 202 (1842). Nilsson FestdVard. 114 (1925).
Ssgr: inomhus-antenn. tekn. till radiomottagare. SvD(L) 1926, nr 66, s. 8.
-bana, r. l. f. idrott. särsk. om tennisbana. SvD(A) 1929, nr 286, s. 3.
-idrott. idrott som utövas inomhus, i gymnastiklokaler, simhallar o. d.
-liv. liv inomhus; särsk. (numera föga br.): hemliv. Engelsmännen lefva ett sannare och rikare inomhuslif än (fransmännen). Samtiden 1872, s. 442. Lärda, .. som föra inomhuslif med tankeansträngande arbete. Wretlind Läk. 5: 106 (1897).
-syssla, r. l. f. vanl. i pl. De .. lefde .. utan tjenare, frun förrättande sjelf alla inomhussysslorna. Bremer NVerld. 1: 128 (1853).
-tävling. idrott. SD 1900, nr 165, s. 6.
(I 4) -KVEDISK. (†) i uttr. inomkvediskt havandeskap, inomkvedshavandeskap. Cederschiöld QvSlägtl. 1: 189 (1836).
(I 4) -KVEDS, adv. l. adj. (i predikativ ställning). (i fackspr.) inom livmodern. I afseende .. på stället, der äggets utveckling sker, kan hafvande tillståndet vara antingen inomqveds eller utomqveds. Cederschiöld HbBarnm. 61 (1822). En inomqueds skedd inflammation. TLäk. 1832, s. 57 Klint (1906).
Ssg: inomkveds-havandeskap. (i fackspr.) Cederschiöld HbBarnm. 64 (1843). Det normala hafvandeskapet, äfven kalladt inomkveds- l. intrauterint hafvandeskap. 2NF 10: 1008 (1908).
(I 2, 4) -LANDS, adv. (i ä. tid ofta skrivet ss. två ord. -landes 1624. -lands (-dz) 1523 osv.) inom landet; motsatt: utomlands. Tet .. allom bode innom landz ok vthan landz veterlegeth .. ær. G1R 1: 49 (1523). GHT 1895, nr 247 A, s. 2.
Ssgr (i sht i fackspr.): inomlands-handel. HbSkogstekn. 497 (1922).
-konsumtion. JernkA 1909, s. 123.
-trafik. TT 1895, Allm. s. 34.
(I 3) -LÅSES, adv. (†) inom l. bakom lås, inlåst. Alt in till kakebrödt grannt inom låsses gömmes (av den snåla frun). ÖB 34 (1712).
(I 4) -RIKES, adv. (ofta skrivet ss. två ord. -ri(j)kes 15861846. -riks (-ri(j)kz) 16891736) (†) inom riket, inom landet; jfr INRIKES. Johan iii (1586) i SvMag. 1766, s. 707. (Konungen) skall utomrikes vara Fäderneslandetz Försvarare .. och innomrijkes Folketz Domare. Ehrenadler Tel. 173 (1723). Meurman (1846).
(I 1, 3) -SKÄRS, adv. (i ä. tid ofta skrivet ss. två ord. -skäres 1656. -skärs 1756 osv.) innanför skären l. skärgården. RP 16: 495 (1656). Saltsjöfisket inomskärs tillhör .. dem, som ega stränder och holmar omkring fiskevattnet. SFS 1896, nr 42, s. 1. När det led mot april och strömmingen kom inomskärs för att leka i fjärdarna. Månsson Rättf. 1: 7 (1916).
Ssgr: inomskärs-farled. BtRiksdP 1898, 6Hufvudtit. s. 171.
-farvatten. SPF 1857, s. 334.
-led, r. l. f. inomskärsfarled. Fischerström Tal 143 (1769). Smith 134 (1916).
(I 2, 4) -STADS, adv. (†) inom staden. SUFinlH 2: 308 (1607). Unge Minn. 21 (1835).
(I 4) -STATLIG. (i fackspr.) som förefinnes, försiggår o. d. inom en stat. Krigen ha i mellanstatliga förhållanden samma .. ställning som revolutionerna .. i de inomstatliga. PT 1910, nr 206 A, s. 3.
(I 2, 4) -STIFTS, adv. (†) inom stiftet. SOlai Holstenius E 1 b (1640).
(I 4) -VÄRLDSLIG. filos. o. teol. som tillhör denna världen; motsatt: övervärldslig. Agardh BlSkr. 1: 289 (1843). Aulén AllmTron 65 (1923).
Spoiler title
Spoiler content