SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1933  
IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
IN-SYN. [vbalsbst. till SE IN; jfr d. indsyn]
1) möjlighet att från en punkt utanför ett visst område l. slutet rum o. d. se in i detta.
a) mil. o. sjömil. i fråga om (del av) befästning l. ställning, fartyg, marschväg o. d. Ligga l. vara under insyn, vara öppen l. blottad för insyn. Skyddad l. dold för insyn. Hazelius Bef. 150 (1836). Betäckta vägen .. (är) af framförliggande fältvall (glacis) .. skyddad för fiendens insyn och eld. Busch Fästn. 11 (1880). Trupper, hvilka äro uppstälda bakom höjder och sålunda äro skyddade för insyn. Billmanson Vap. 248 (1882). De rökmoln, som hittills i någon mån dolt fregatterna för dansk insyn. VFl. 1912, s. 119. (Vägen) låg .. öppen för insyn från tyska spanare. Böök ResFrankr. 81 (1916).
b) (mindre br.) i allmännare anv. För att skydda sig för insyn hade señor Gonzáles draperat ett par gröna täta florgardiner framför fönsterdörrarna. Essén Bluff. 58 (1908). Sicksackformigt ställda hus, som genom denna gruppering skapar en för insyn skyddad plats åt varje huslamell. SvD(A) 1932, nr 250, s. 7.
2) (i vitter stil, föga br.) bildl.: inblick; insikt. (Francis Drakes) plan att anfalla fiendens underafdelningar hvar för sig .. ådagalägger hans taktiska och strategiska insyn. VFl. 1913, s. 5. För nattvandrarna öppnar sig understundom .. en insyn i tingens väsen, som icke är de gråkalla morgontimmarna förunnad. Segerstedt Händ. 89 (1926).
-SYNA, -ing.
1) (i sht i fackspr.) gm offentlig förrättning (laga syn l. besiktning) godkänna (ngt) till användning (för visst ändamål). Insyna ett hus, en bostadslägenhet. Den park, som åboen til åcker och ängz upodlande lagligen insyna .. låtet. VDAkt. 1784, nr 140. Domänstyrelsen måtte föranstalta derom att uppkommande brister å boställes insynade hus skola afhjelpas. BtRiksdP 1889, I. 1: nr 2, s. 7. Att Larggåselfven med sina bilagda bivatten insynades till allmän flottled. SD(L) 1897, nr 458, s. 2. De broar, som insynats till underhåll af vägkassan. Därs. 1898, nr 522, s. 3. Om k. m:ts tillstånd, att få fastigheten insynad som prästgård erhålles. UNT 1931, nr 10813, s. 1. särsk. ss. vbalsbst. -syning i konkret anv.: till brukning insynat markområde o. d. Ansökning om lagfart .. å en invid kallkällnybruket befintlig insyning. PT 1909, nr 125 B, s. 1.
2) landt. besiktiga (o. godkänna) växande säd vars frö är avsett till utsäde. Insyningar utaf utsädesodlingar. UtsädT 1907, s. 259. LAHT 1910, s. 419. SFS 1926, s. 1030 (: insyning).
3) (†) ss. vbalsbst. -syning, överinseende; anträffat bl. i ssgn INSYNINGS-MAN.
Ssgr (i fackspr.): insynings-bevis. till -SYNA 2. SFS 1925, s. 1007.
-man, m. (†) till -SYNA 3: uppsyningsman. FörarbSvLag 3: 191 (1714).
-protokoll. till -SYNA 2. SFS 1916, s. 1284.
-rätt, r. l. m. till -SYNA 1: rätt till insyning av mark (för brukning). PT 1908, nr 30 A, s. 2. —
-SYNING, sbst.1, se INSY.
-SYNING, sbst.2, se INSYNA.
-SYRA, -ning. [jfr t. einsäuern] (i sht i fackspr.) surgöra, syra. (Degen) insyres med varmt vatn uti så många tråg, som nödigt är. PH 6: 3665 (1755). Weste (1807; med hänv. till syra). särsk.
a) kok. konservera (grönsaker) gm jäsning (varigm kolhydraterna omvandlas i mjölksocker o. flyktiga syror som förhindra sönderdelning o. förruttnelse). I Tyskland insyras Hvitkål til stor myckenhet. Fischerström 3: 68 (1782). Dens. Alm(Sthm) 1793, s. 43. Barthel Mikroorg. 115 (1916).
b) landt. bereda (gräsfoder l. andra färska växtprodukter) till surfoder (ensilage), ensilera. Beredningen af surhö, ”insyrning”. LAHT 1884, s. 296. För vinterutfodring insyras majsen i jordgrafvar. 2UB 4: 123 (1899). Lindfors SjOdlVäxt. 65 (1927).
-SYSSLA, r. l. f. (föga br.) innesyssla, inomhussyssla. Om ett hion behöfves (i arbetarhem) til matredning och allehanda insysslor. Fennia XVI. 3: 48 (1761). TurÅ 1916, s. 20.
-SÅ, v. -ende, -ning (se d. o.); jfr -SÅDD. [jfr t. einsäen] (i sht i fackspr.)
1) så (ngt i ett fält o. d.). Risingh LandB 68 (1671). Trädesskiftet bär under sommarens början insådda betesväxter. Juhlin-Dannfelt 33 (1886). SDS 1917, nr 186, s. 6. särsk.
a) så (vallväxtfrö i ett sädesslag); äv. abs. Ett fel anser Hr Stebler vara att på våren inså i höstsäd, likasom ock att inså i senhafre. LAHT 1884, s. 223. Man insår i rågen äfven hvarjehanda betesgräs och foderväxtslag. NF 19: 1193 (1896). 2NF 28: 69 (1918).
b) i mer l. mindre bildl. anv. J Euangelio, ther han (dvs. Kristus) them (dvs. de rätta kristna) rosar såsom itt gott hwete, aff honom sielffuom sådt, emoot diefwulens insådda ogräs. PErici Musæus 4: 74 b (1582). De kristliga sanningarnas insående i de ungas sinnen. PedT 1891, s. 1.
2) beså (ett fält o. d.); ofta med av prep. med inledd bestämning betecknande den frösort o. d. som sås; stundom med bestämning inledd av till, betecknande det ändamål l. resultat som åsyftas med såningen. Arrhenius Jordbr. 1: 164 (1859). Då yttorfven är grund, insås fältet till bete. Juhlin-Dannfelt 50 (1886). Torra vårar försvåra anläggning af insådda vallar. Dens. 394. Kontraktsprosten föreslår, att området .. skall .. insås med skogsfrö och förvandlas till en park. BtRiksdP 1905, I. 1: nr 49, s. 3. —
-SÅDD. [jfr t. einsaat] vbalsbst. till -SÅ 1 o. 2; äv. konkret, om det (frö l. sädesslag o. d.) som insåtts l. den därav uppväxande grödan. Sker insådden (av foderväxter) i korn, får man ej af detta taga mer än hälften för vanligt utsäde. LAHT 1884, s. 223. Mistor (i den besådda betåkern) fyllas med planterade stånd eller genom insådd af rofvor. Juhlin-Dannfelt 31 (1886). Den nya insådden i vallarna synes ha gått väl in. Upsala(A) 1923, nr 236, s. 5.
-SÅGA, -ning. [jfr d. indsave, t. einsägen]
1) gm sågning åstadkomma (en skåra, ett hack, ett märke o. d. i ngt); såga in; ss. vbalsbst. -ning äv. konkret: skåra osv. som åstadkommits gm sågning. Schultze Ordb. 4009 (c. 1755). En insågad, eller uthuggen ränna (i granitbärget). Rinman 2: 807 (1789). Då i hvardera (av bjälkarna som skola sammanfogas medelst överkamning) insågas ett mot bjälken snedt stäldt kors. Juhlin-Dannfelt 147 (1886). Cannelin (1921). särsk.
a) bokb. med såg göra en skåra i ryggen av ett bokband (för anbringande av segelgarnet för häftningen). Thon o. Kirsch 42 (1856). Det fins .. tre olika slag af inbindning: häftning på upphöjda, insågade och släta bind. UB 6: 517 (1874). Key Amatörbokb. 36 (1916).
b) i bildl. o. överförd anv.; i p. pf.: inskuren (liksom gm sågning); ss. vbalsbst. -ning: inskärning, tandning, äv. konkret. Förlockets bakre kant har (hos stensnultran) fina insågningar. SkandFisk. 46 (1837). Kusten (dvs. Nylands) är insågad, med vikar och uddar. Finland 27 (1893). Hedin Asien 1: 677 (1903).
2) (i fackspr.) gm söndersågning av isen lösgöra (ett fartyg) ur is o. införa det (till en hamn o. d.). Detta manskap har hitkommit för att efter ackord insåga en i trakten af Hölö vik .. infrusen Engelsk Brigg. VexjöBl. 1830, nr 12, s. 2. SD(L) 1897, nr 13, s. 4.
Ssgr (till 1 a; bokb.): insågnings-maskin. UB 6: 510 (1874). WoJ (1891).
-metod. NoK 20: 64 (1923).
-SÅNING. (i sht i fackspr.) vbalsbst. till -SÅ.
1) till -SÅ 1; äv. konkret, om det (frö l. sädesslag o. d.) som insåtts l. den därav uppväxande grödan. Då i rågen eller hvetet insåning med klöfver och gräs skett för kommande års foderskördar. Arrhenius Jordbr. 2: 32 (1860). Man (söker) genom förnyade insåningar .. hålla vallen jemn och tät. LAHT 1884, s. 39. På ett stycke dyjord .. förqväfdes insåningen helt och hållet af rågen. TLandtm. 1900, s. 140. PT 1918, nr 168, s. 2. jfr GRÄS-INSÅNING.
2) till -SÅ 2; äv. konkret: besådd mark. De under år 1880 påbörjade försöken med gräsvallars öfvergödning och insåning. LAHT 1883, s. 348. Foderskörden på så väl insåningar som naturligare ängar. DN 1892, nr 8389, s. 2. SFS 1918, s. 370.
Ssgr (till -SÅNING 1 o. 2; i sht i fackspr.): insånings-försök. UtsädT 1907, s. 95.
-hö. (mindre br.) sått hö, vallhö (motsatt: hö som växer på naturliga ängar o. d.). PT 1910, nr 264 B, s. 3.
-vall. (föga br.) besådd vall (motsatt: naturlig äng o. d.). SD(L) 1896, nr 277, s. 1.
-SÅPA, -ning. [jfr d. indsæbe, t. einseifen] gnida in l. smörja in l. (grundligt) bestryka (ngn l. ngt) med såpa. Sedan den badande .. blifvit intvålad, eller rättare insåpad, begifver han sig till ett stort marmorbäcken. AJourn. 1814, nr 237, s. 4. Österling Galsworthy Brod. 163 (1918).
-SÅSA, -ning. mål. belägga (grunden till en målning o. d.) med (tjock) olja l. färg o. d.; äv. oeg. l. bildl. Den lösa mullen på jorden såg ut som den blivit insåsad med linolja. Törneros Brev 2: 320 (1833; uppl. 1925). Först insåsades med bitume de redan genom undermålningen markerade skuggpartierna. Kjellin Troili 2: 26 (1917).
-SÅTE, m.||ig.; pl. -er. (ind-) [liksom d. indsaat av (m)nt. insate; jfr t. insasse. Jfr UNDERSÅTE] (†) innevånare. Svart Ähr. 77 (1560).
-SÄCKA, v. (föga br.) stoppa in (ngn l. ngt) i en säck. Schultze Ordb. 3896 (c. 1755). Hemberg Jaktsk. 132 (1896).
-SÄGA, -else (G1R 5: 52 (1528), Weibull (o. Tegnér) LUH 1: 211 (1876)), -ning (Raimundius HistLiturg. 61 (1638)). [jfr ä. d. indsige, d. indsigelse; efter t. einreden, -sagen, -sprechen, övers. av lat. interdicere, förbjuda m. m.] (†)
1) invända, göra invändning(ar) l. insaga (mot ngn l. ngt), motsäga. Om han hade något att med skiäl inseija emot Personen, som man ärnar antaga. Stiernman Riksd. 2106 (1693). särsk. ss. vbalsbst. i konkretare anv.: invändning, motsägelse, gensaga, insaga; äv.: förbud. G1R 5: 52 (1528: inseijelsse). (Göran Posse) hade bekommit Konungens Jndseijelse och hårde Förbuds breff, att han sigh till .. Arboga Möthe icke begifwa skulle. HSH 19: 225 (1600). Swar på en insegning om Församlingenes löfte under Påfwedömet. Raimundius HistLiturg. 61 (1638). Geijer SvFolkH 2: 68 (1834). Weibull (o. Tegnér) LUH 1: 211 (1876: insägelser).
2) tillsäga, påminna (ngn om ngt). Effter han åtskilliga gånger därom (dvs. om sitt ordinationsbrev) för detta var blefven .. genom Probsten insagdt. BL 11: 84 (cit. fr. 1693).
-SÄGEN, r. l. f. (†) insaga, gensaga. Afzelius Sag. 6: 40 (1851).
Spoiler title