SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1933  
INSE in3~se2, v. -ser, -såg, -sågo, -sett, -sedd; se för övr. SE. vbalsbst. INSEENDE (se d. o.); INSEARE (se avledn.); jfr INSIKT, INSYN.
Etymologi
[jfr d. indse, t. einsehen; av IN o. SE]
1) (†) med blicken (kunna) intränga i ngt, (kunna) blicka l. skåda in i ngt. Linc. (1640; under introspicio). Ekblad 367 (1764). — särsk.
a) mil. i uttr. inse ngt, hava insyn i ngt; äv. i p. pf. ss. adj.: som icke är skyddad för insyn, som ligger under insyn, som är öppen för insyn. Instryka .. är en Bröstwärns inwändiga kant, under- eller öfwerwärckz gångh och ståndh, .. endalångz at insee och beskiuta. Wärnskiöld Fortif. B 3 b (1673). Därs. D 1 a. (Fr.) Estre enfilee, (sv.) Wara insedder eller instruken uti Wärcken. Rålamb 8: b 4 a (1691).
b) bildl., i uttr. inse ut(i) ngt, blicka in i ngt. Muræus Arndt 3: 17 (1648). Att Richardson insåg djupare i menniskohjertat, än kanske någon författare. Rosenstein 1: 262 (1800). Försök att inse i framtiden. AJourn. 1815, nr 287, s. 4.
2) (†) se noga på (ngt), skärskåda, besiktiga; i sht bildl.: ägna (ngt) tillsyn, hava inseende l. uppsikt över (ngt), övervaka (ngt); äv. i p. pr. i absolut anv.: som har l. innebär uppsikt l. tillsyn; äv. i uttr. inse med ngt. Att öffwerheten må theste högre rätt haffwa till att ther medh insee och straffa, ther icke skickelighe pärssoner hwardt kall besittie. Annerstedt UUH Bih. 1: 19 (i handl. fr. 1593). Consistorii fullmäktig, som Prästegårdens rättigheter, vid nödige tillfällen, .. inser och bevakar. VDAkt. 1781, nr 136. Mera under et inseende sällskap, än för privat undervisning, handleddes (Cl. Alströmer i Uppsala) af en stadgad och kunnig Man. Dubb ÅmVetA 1796, s. 4.
3) med den inre blicken genomtränga l. klart uppfatta (ett förhållande), fatta, förstå, vara på det klara med (ngt). Jag kan inte inse att jag handlat orätt. Jag kan inte inse varför han gjort denna ändring. Han insåg för sent sitt misstag. Inse nyttan, nödvändigheten av ngt. Av lätt insedda skäl. Wåhlin Bastholm 37 (1791). Alla insågo .. (vissa omtalade lagars) nytta och rättvisa. De Geer Minn. 1: 10 (1892). (Jesus) sade: ”O att du i dag hade insett, också du, vad din frid tillhör! Luk. 19: 42 (Bib. 1917). Han insåg .. vad Vergelin betytt. Siwertz JoDr. 64 (1928). — särsk.
a) (†) övergående i bet.: veta, ”se”. Jag insåg ingen utväg, att få kunskap om allt detta. Ekmanson Sterne 1: 77 (1790). Cons(istorium) inser för sin del ej heller något verksammare medel. Tegnér (WB) 6: 353 (1830). Atterbom Minnest. 1: 104 (1847).
b) (†) övergående i bet.: klargöra för sig; förutse. (Ett handlingssätt av konungen som) kastar dess land i äfventyr, af hvilka man ej vågar inse följderna. FWrede (1796) i MoB 10: 68. Hvem är så klok, att han kan inse det tillkommande. Hagberg Pred. 1: 50 (1814).
c) (†) i p. pr. i absolut anv.: klarsynt, klok. En inseende Konungs hälsosamma anläggningar. Tessin Bref 2: 339 (1755).
Avledn.: INSEARE, m. (-seare 1640. -sijare 1635) (†) till 2: tillsyningsman, uppsyningsman. Schroderus Os. 2: 93 (1635; lat. orig.: inspectorem). Linc. (1640; under censorius).
Spoiler title