SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1933  
INSTÄLLNING in3~stäl2niŋ, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[vbalsbst. till INSTÄLLA; jfr d. indstilling, t. einstellung]
1) (i sht i fackspr.) till INSTÄLLA 1 (b): placering (i ngt), infogande, inpassning. Det dubbla jernets inställning i hyfveln. SlöjdBl. 1887, nr 3 a, s. 2.
2) (†) till INSTÄLLA 1 e; särsk. till INSTÄLLA 1 e δ, ε: insättande (i ämbete); installation. KOF II. 2: 208 (c. 1655). Strax efter Reformation i Sverige skiedde Inställningen (av präster) med ganska få ceremonier. Bælter Cerem. 995 (1760). Franzén Minnest. 2: 54 (1822). — jfr KYRKOHERDE-, ÅTER-INSTÄLLNING.
3) till INSTÄLLA 2.
a) (i sht i fackspr.) till INSTÄLLA 2 a: inriktning, injustering, reglering; äv.: ställning l. läge som ngt kommer att intaga gm inriktningen osv. Selander ÅrsbVetA 1837—41, s. 45. Det lägsta sigte, som på handeldvapnet genast utan någon särskild inställning är till hands, kallas ståndsigte. Billmanson Vap. 32 (1880). Vid sladdharfvens användande på hård jord köres första draget med grund inställning. LB 4: 233 (1905). Förnimmelser i ögat, vilka uppstå vid ögats inställning vid seendet. Larsson Psyk. 14 (1910). — jfr AXEL-, SKARP-INSTÄLLNING m. fl.
b) till INSTÄLLA 2 b: inriktning (på l. mot ngt); anpassning (för l. efter ngt); äv., vanl. i förb. med prep. mot l. till: ställning, förhållande (till ngt), särsk.: (ngns) hållning (till) l. uppfattning (av en viss företeelse l. åskådning l. fråga o. d.). Bjerre Själsläk. 166 (1914). Tack vare dig har jag fått en friskare, sundare, friare inställning till hela tillvaron. Rogberg Hustru 47 (1928). Nalkas jag bibeln såsom ett tidshistoriskt dokument, blir min inställning gentemot densamma historikerns och filologens. SvTeolKv. 1928, s. 26. Han tänkte på sin politiska inställning, han tog fram sin liberalism och granskade den noga. Siwertz JoDr. 148 (1928). — särsk. [efter t. einstellung] psykol. beredskap(en) att mottaga ett väntat intryck. Dessa känslor framkalla en förmånlig inställning för hvad som under experimenten kommer. Herrlin Minnet 329 (1909). 3NF (1929).
4) (†) till INSTÄLLA 6: handling(en) att (söka) vinna ngns förtroende l. ställa sig in (hos ngn); inställsamhet. Ekblad 358 (1764). Sundén (1885; angivet ss. brukl. bl. i ssg). Auerbach (1909).
5) (†) till INSTÄLLA 8 a: handlingen att infinna sig (ngnstädes), inställelse (se d. o. 3). Eneman Resa 2: 127 (1712). Om icke jag, ifrå den personliga inställningen, kunde, om giörligit voro, blifva förskonad. VDAkt. 1737, nr 101. Ekblad 262 (1764).
6) (numera knappast br.) till INSTÄLLA 12 a, b: handling(en) att inställa ngt l. förhållande(t) att ngt inställes; förr äv. i fråga om industriell anläggning, gruva o. d.: inställande av driften, nedläggande. Hwar gång sådana instälningar (av hyttor l. hamrar) eller ödeläggande (av masugnar) af Eder (dvs. bärgskollegiet) bewiljas. Bergv. 1: 594 (1716). Schultze Ordb. 4866 (c. 1755). (Av arbetsfördelning o. specialisering i yrkesfärdigheter m. m.) kommer inställning, afbrott och omkastningar i arbetet. Bergstedt Clément 519 (1868). — jfr ARBETS-, BETALNINGS-INSTÄLLNING.
Ssgr: (2) INSTÄLLNINGS-AKT. (†) installationsakt; jfr INSTÄLLELSE-AKT. VDAkt. 1783, nr 246.
(3 a) -ANORDNING~020. tekn. TT 1896, Allm. s. 10.
(2) -BREV. (†) skriftlig handling (förordnande) varigm ngn insättes i en tjänst o. d. PH 6: 4267 (1756).
(3 a) -DUK. fotogr. skynke som höljes över kameran vid dess inställande för att utestänga ljus som kunde värka ogynnsamt på iakttagelsen av föremålet. Malmberg Amatörfotogr. 15 (1905).
-FÖRMÅGA.
1) i sht tekn. till 3 a: (grad av) egenskap(en) att kunna inriktas l. anpassas osv. l. inställa sig i olika lägen. TSjöv. 1900, s. 165. SFS 1919, s. 1877.
2) (†) till 4: förmåga att vinna ngns förtroende l. att ställa sig in (hos ngn); inställsamhet. CFDahlgren 5: 44 (1833). (G. III:s) folkgunst och inställningsförmåga. Crusenstolpe Mor. 1: 201 (1840). Auerbach (1909).
(4) -GÅVA. (†) = -FÖRMÅGA 2. Nicander Gyllenborg 16 (1812). Brinkman i 2SAH 13: 164 (1828). Beskow Därs. 40: 465 (1865). Auerbach (1909).
(2) -HANDEL. (†) installationsakt. KOF II. 2: 208 (c. 1655).
(3 a) -SKALA, r. l. f. tekn. skala med vars tillhjälp en apparat o. d. inställes. Billiga handkameror med .. inställningsskala. 2NF 21: 498 (1914). VFl. 1922, s. 16.
(3 a) -SKRUV. tekn. skruv gm vars vridning en apparat o. d. inställes. TT 1872, s. 85. Okularet (på teleskopet) är .. försedt med inställningsskruf för fokus. Därs. 1900, Allm. s. 236.
Spoiler title
Spoiler content