SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1933  
INTERFOLIERA in1terfωl1ie4ra l. -fω-1, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr t. interfoliieren, fr. interfolier; av INTER- o. en avledn. av lat. folium, blad (jfr FOLIE, FOLIERA, FOLIO)]
1) (för anteckningar o. d.) insätta blanka blad mellan de tryckta bladen i (en bok). Swedberg Schibb. 279 (1716). En interfolierad almanacka. Wallin Bref 21 (1840). Af det .. tryckta lagförslaget finnas några interfolierade exemplar med skrifna anmärkningar. Schlyter JurAfh. 2: 251 (1879). Om boken skall interfolieras .., så uppskär man (den). AHB 111: 8 (1882). Enevald Dahl 78 (1927).
2) (†) oeg., i fråga om skosulning: insätta mellanlägg (av näver o. d.) mellan (sulorna). Skobotten var tjock, interfolierad med näfver. Linné Sk. 44 (1751).
3) bildl., med avseende på ngt pågående l. fortlöpande o. d., i sht muntlig l. skriftlig framställning o. d.: förse med inskjutet l. inflickat tillägg, avbryta (med ngt), inskjuta; ofta i uttr. interfoliera ngt med ngt, inflicka l. inskjuta ngt i ngt; i pass. (särsk. i p. pf.) äv. om (landskaps)-bild, scen, natur o. d.: avbrytas (av), blandas (med) o. d. Han interfolierade sin framställning med små muntra anekdoter. Här måste jag interfoliera med ett litet ledsamt äfventyr. MoB 2: 44 (1792). Röda små trähus, interfolierade af gröna löfträd. OMStålhammar (1838) hos Nordmann BorgåBarn 133. En bit omelett, herr Johnsson! interfolierade Gertrud. Hedenstierna FruW 25 (1890). Emellertid fortgick festen ostörd, i det rätterna interfolierades med musik, sång och dans. NordT 1892, s. 659. SvD(A) 1929, nr 258, s. 28. Överallt på Skansen hördes taktfasta danssteg och gamla välkända låtar, då och då interfolierat av åskådarnas applåder. Därs. 1930, nr 208, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content