SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1933  
INTIMITET in1timite4t l. 01—, r. (l. f.); best. -en; pl. -er. (förr äv. med fransk form)
Etymologi
[jfr t. intimität, eng. intimity; av fr. intimité, avledn. av intime (se INTIM)]
1) motsv. INTIM 1; särsk. konkretare, om ngt som tillhör ngns intima privatliv. Meddela intimiteter ur ngns liv. SvD 18/12 1921, Söndagsbil. s. 1. 2NF 33: 1246 (1922).
2) motsv. INTIM 2: inlevelse, djup, innerlighet o. d. 2NF 4: 668 (1905). (Ch. Morgensterns) framställningar af nordtysk natur .. från 1820-talet utmärkas för en hög grad af naiv omedelbarhet och intimitet i naturkänslan. Därs. 18: 1102 (1913). Alla dessa scener (dvs. Tolstojs egna barndomsminnen) ha en intimitet, som är oemotståndlig. Böök 4Sekl. 141 (1928). SvD(A) 1931, nr 46, s. 5.
3) motsv. INTIM 4. — särsk.
a) motsv. INTIM 4 a: förtrolig vänskap, förtrolighet; äv. om erotiskt betonad förtrolighet, erotiskt umgänge o. d. Andersson (1845). Nu hade de båda damerna kommit så långt i intimitet, att de .. uppehöllo sig hvar och en vid sina .. erfarenheter. Geijerstam LycklMänn. 151 (1899). Bibbienas intimitet med Leo X hade djupa rötter. Söderhjelm ItRenäss. 243 (1907). Hallström Erot. 143 (1908). Gadelius Tro 2: 95 (1913). — särsk.
α) [jfr fr. vivre dans l'intimité avec quelqu'un] (†) i uttr. vara i (ngns) intimitet, vara intim med (ngn); vinna intimitet (ngnstädes), bliva intim (ngnstädes). Han vinner .. intimitet vid hofvet. GJEhrensvärd Dagb. 1: 35 (1776). A. Gyldenstolpe anses vara i Kronprinsens intimité. Liljecrona RiksdKul. 47 (1840).
β) (†) övergående i bet.: intim vän. Jag har fått allierade inom pressen .., enskilda intimiteter, hvilka kunna blifva mig .. af stor nytta. OPSturzen-Becker (1858) hos Sylwan SturzenB 100.
b) (vard.) motsv. INTIM 4 c; med klandrande bibet.: närgången l. påflugen förtrolighet (särsk. från underordnad l. främmande persons sida); äv. konkretare. Jag undanber mig alla intimiteter.
Spoiler title
Spoiler content