ISCHIAS iʃ4ias, r.; best. -en, i best. anv. dock vanl. utan slutartikel.
Etymologi
[jfr t. ischias; av lat. ischias, av gr. ἰσχιάς (νόσος), höftvärk, till gr. ἰσχίον, höft]
med. neuralgisk smärta i den stora nerv, nervus ischiadicus, som från höften sträcker sig längs baksidan av låret o. benet ned till foten, höftvärk. Höfftens kalla Pijna som kallas Ischias. IErici Colerus 1: 155(c. 1645). Den s. k. höftvärken, Ischias, .. hvilken .. är åtföljd af större eller mindre svårighet att röra benet. Uhrström Hemläk. 352(1880). Wide MedGymn. 305(1896).
Ssgr: ISCHIAS-BEHANDLING. —
-NERV(EN). [jfr lat. nervus ischiadicus] om den stora nerv som från höften sträcker sig längs baksidan av låret o. benet ned till foten. Östergren(1929). —
