SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1934  
JÄMLIKHET jäm3lik~he2t, äv. jäm3~li2khet, r. l. f.; best. -en.
Ordformer
(jäm- (jem-, iem-, jemb-) i bet. 1, 2, 4 1674 osv., i bet. 3 15761847. jämn- (jemn-) i bet. 1, 2, 4 17131893, i bet. 3 17161795. jenn- 1712 (i bet. 3))
Etymologi
[avledn. av JÄMLIK, adj.]
1) (†) till JÄMLIK 1, 2 b: likhet; likvärdighet; äv. i uttr. av samma jämlikhet, av samma beskaffenhet. Plancken Omkring gården (voro) förfallne, sampt nederrutne och gierdes gårdarne af samma Jemblijckheet. NoraskogArk. 5: 278 (1674). Med thenna Tertian eller annan dags Frossan har fuller Fierde dags skälfwan en tämlig jämnlijkhet men är doch i någre måhl skiliachtig. Lindestolpe Fross. 8 (1717). Man arbetade .. derpå, att få 36 öre i jemnlikhet med en riksdaler specie. Chydenius 284 (1766). När nu detta sammanlägges och sättes i jemlikhet (dvs. uppsättes i en ekvation), så får man Äquationen sådan: bx + cx + dx = a. Bergklint MSam. 1: 135 (1781).
2) till JÄMLIK 2 a: jämställdhet (i fråga om samhällsställning l. makt l. rättigheter l. skyldigheter o. d.). Frihet, jämlikhet och broderskap [efter fr. liberté, egalité, fraternité, den stora franska revolutionens officiella valspråk]. Erfarenheten .. visar, att igenom en slik Contribution den utaf Eders Kongl. Maj:t .. påsyftade jemnlikheten mellan undersåtarne ej träffad blifver, utan stadnar lasten på Adelen. Oscar II 5: Bil. 1: 45 (cit. fr. 1713). Det kan ej nekas att jemnlikheten är republikers blomma. Geijer I. 1: 62 (1818). Politisk och social jämlikhet kan .. endast då vara rådande, när likhet i ekonomiska vilkor förefinnes. EkonS 1: 46 (1891). Liksom Petrarca skarpt fördömde hvarje bördens företrädesrätt, försvarar Boccaccio .. den fullständiga jämlikheten mellan alla människor. Söderhjelm ItRenäss. 77 (1907).
3) (†) till JÄMLIK 4: förhållandet att vara ensartad, homogenitet, likformighet. Liturg. 57 a (1576). At (uti nämnda stycken) en jämlikhet efter Guds ord, symboliska böckerna och kyrckiolagen må blifva i alla församblingar. NGrubb (1724) i KyrkohÅ 1905, s. 139. Ju längre vi sedan nedstiga i åldern, dess mera förlorar sig denna jemlikhet (i ortografien), till dess vi uti vår tid, af flere som skrifva, sällan finna två, som äro fullkomligen ense. Murberg i 1SAH 2: 21 (1787, 1802). Crusenstolpe Tess. 3: 207 (1847).
4) (†) till JÄMLIK 5: överensstämmelse; proportion. RelCur. 262 (1682). Huru stor lönen vara bör, thet ankommer endast på theras öfverenskommande, vtan afseende på jämlikheten emillan besväret och vedergiällningen. Nehrman InlJurCiv. 239 (1729). Åtminstone finner jag i detta Herr Häradshöfdingens emot mig gjorde påstående, ingen jämlikhet eller proportion emellan brott och straff. TörngrenMål. 326 (1802). — särsk. i uttr. i jämlikhet med l. av ngt, i överensstämmelse med ngt, jämlikt ngt. I jämlikhet med Consistorii laga kraftvundne beslut. VDAkt. 1779, nr 392. I jämlikhet af 18 §. i 1772 års dyrt besvurne Regerings-form. AdP 1786, s. 68. VDP 13/2 1792, § 3.
Ssgr (i allm. till 2): JÄMLIKHETS-ANDA, r. l. f., förr äv. -ANDE, r. l. m. (-anda 1884 osv. -ande 1877) i fråga om politisk l. social jämställdhet; jfr ANDE VIII 4. Så påstår Plato, i sista boken Om staten, att hästar och åsnor i Aten, gripna af den demokratiska jämlikhetsanden, gingo trotsigt sin väg fram och väjde ingen. (Cavallin o.) Lysander 371 (1877). Verd. 1884, s. 149.
-IDÉ. Republikanska jemlikhetsidéer. AB 1838, nr 222, s. 3. Schönberg anser, att han (dvs. Chydenius) med sina demokratiska jämlikhetsidéer kunde ha blifvit farlig för den nya ordningen. Odhner G3 1: 596 (1885). 2NF 23: 1036 (1915).
-IVRARE. person som ivrar för (politisk l. social) jämlikhet. De outförbara theoriernas män, socialister, kommunister, jemlikhetsifrare, hafva i åratal lättsinnigt utkastat sina förderfliga lärors frön. SvT 1852, nr 31, s. 4. Johanson SpeglL 154 (1926).
-STRÄVANDEN, pl. De nya jämlikhetssträfvandena. Wretman Släktforskn. 2 (1916).
(1) -TECKEN. (†) likhetstecken (vid ekvation). Palmquist Alg. 1: 44 (1745).
Spoiler title
Spoiler content