SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1934  
JOJK joj4k, r.; best. -en; pl. (i konkret anv.) -ar.
Ordformer
(joik 1912 (: joiksånger)1928. jojk 1908 osv.)
Etymologi
[vbalsbst. till JOJKA]
jojkande; äv. konkret: lapsk låt med text. Där blir tid till .. glädje och jojk mellan vaktetiderna. Lindholm Fjäll. 76 (1908). Där glada jojken ljöd. Folcke Timm. 89 (1913). Manke Jokkm. 129 (1928).
Ssgr (Anm. Dessa ssgr kunna äv. hänföras till JOJKA): JOJK-KUNNIG. Två joikkunniga lapplärarinnor. SvD(A) 1919, nr 271, s. 8.
-LÅT. Gamla halft glömda joiklåtar. SvD(A) 1918, nr 276 B, s. 4.
Spoiler title
Spoiler content