SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1935  
KANAL kana4l, r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Ordformer
(förr skrivet can-)
Etymologi
[jfr dan. o. t. kanal, eng. o. fr. canal, eng. channel, it. canale; av lat. canalis, ränna, rör, kloakledning m. m., avledn. av lat. canna, rör, motsv. gr. κάννα, av ovisst urspr. (jfr KANEL, KANNELERA, KANYL)]
1) (i fackspr.) rör l. rörliknande gång i ngt; i sht om rör l. gång som tjänar till ledning för ngt, t. ex. en vätska l. en gas. Lärda Mäns probable Giszningar .. (angående) Under-jordiske .. emellan (Kaspiska o. Svarta haven) löpande Canaler. Rålamb 4: 16 (1690); jfr 2. Swedberg Schibb. 254 (1716). VetAH 1781, s. 206. Kanal, hvarigenom den använda ångan går till condensorn. Uggla Skeppsb. SvEngLex. (1856). Duse Antisem. 123 (1921). — jfr AVLOPPS-, DRAG-, ELD-, GAS-, LUFT-, RÖK-, VARMLUFTS-, ÅNG-KANAL m. fl. — särsk.
a) anat. om långsträckt hålighet l. rör l. gång i människo- l. djurkropp. Hoorn Jordg. 1: 22 (1697). Porthan BrefCalonius 345 (1797). Ryggmärgen uppfyller den långa och smala kanal, som sträcker sig genom ryggraden. Rein Psyk. 1: 404 (1876). (Luftstrupen) bildar .. den kanal, genom hvilken lungorna stå i förbindelse med munhålan. Nyström Talorg. 3 (1888). Lenhardtson Tandl. 10 (1897). — jfr BEN-, BLOD-, DIGESTIONS-, LYMF-, MUN-, MÄRG-, NÄS-, TARM-, TÅR-, URIN-KANAL m. fl.
b) bot. om gång l. rör l. ledningsbana i växt. (Växterna måste vara) försedde med allahanda Canaler och rör, hvaruti närings-saften kan stiga op. Triewald Förel. 1: 36 (1735). Areschoug Blad. 164 (1878).
c) (†) mil. i fråga om eldvapen, i sht kanon: i eldrörets resp. pipans längdriktning gående urborrning, lopp. Törngren Artill. 2: 6 (1795). Jochnick Handgev. 4 (1854). LbArtill. 2 (1892).
d) orgelb. i orgel: (numera sällan förekommande) fyrkantigt rör av trä gm vilket luften ledes från bälgvärket. Höijer (1864). Hennerberg (o. Norlind) 1: 17 (1912).
2) (i sht i fackspr.) öppen, långsträckt, vanl. relativt stor, i allm. vattenfylld grav l. ränna i marken. — särsk. (i anv. som stundom övergå i varandra o. äro svåra att hålla i sär).
a) utgrävd ränna l. grav i allm., ofta avsedd för bort- l. tilledande av vatten. En Canal tienar .. at släppa Watten uti Grafwen, när Fienden har logerat sig på Brechen aff första Bastion. Rålamb 8: 210 (1691). JernkA 1838, s. 107. Dalin (1852). Olsson SkHerreborg. 27 (1922; om befästningsgrav). — jfr AVLOPPS-, BEVATTNINGS-, BI-, DRÄNERINGS-, TILLOPPS-, VATTENAVLEDNINGS-, ÖVERVATTNINGS-KANAL m. fl. — särsk.
α) i sht trädg. i större trädgårdsanläggning: för prydnads skull anordnad vattenfylld grav. SvTrädgK 2: 45 (cit. fr. 1666). Jag pekade (i parken kring Haga) ut .. källan och spåren efter svandammar och kanaler. Hallström Händ. 259 (1927).
β) [benämningen först använd 1877 av den it. astronomen G. V. Schiaparelli] astr. om på ytan av planeten Mars iakttagna linjer som antagits vara vattenfyllda kanaler. NF 10: 979 (1886). Jäderin o. Charlier 59 (1888). Bergstrand Astr. 410 (1925).
γ) om större, vattenfylld grav i stad (i vissa fall f. d. fästningsgrav), stundom använd ss. samfärdsled inom staden. Cederbourgh Göteborg 37 (1739). Isen på kanalerna i Malmö. SDS 1935, nr 41, s. 5.
b) med konst framställd väg för sjöfart i det inre av ett land, bestående av en relativt bred o. djup grav, stundom äv. till en del bestående av kanaliserat, naturligt vattendrag; jfr GRAV, sbst.1 2 a; äv. om dylik kanal betraktad ss. institution l. affärsföretag. Brask Pufendorf Hist. 247 (1680; i fråga om franska förh.). HSH 23: 106 (1689). Bring GötaKanal 1: 29 (cit. fr. 1769). Det finnes två slags kanaler; sådane som sammanbinda olika flodsystemer, samt sådane, som leda vattnet förbi ett vattenfall. Agardh (o. Ljungberg) I. 2: 8 (1853). TeknVet. VoV. 2: 291 (1928). — jfr BI-, BRO-, HAMN-, NIVÅ-, OMGÅNGS-, SJÖ-, SKEPPS-, SLUSS-, STORSJÖFARTS-, TRAFIK-KANAL m. fl.
c) (†) om (djup o. trång) bädd l. fåra i vilken en flod flyter fram, flodbädd, strömfåra, ränna. CBonde (1658) i HSH 6: 99. En sådan aff Trän skuggat Flodh löper igenom sin trånga och diupa Canal eller ränna fram åth Landet. Sylvius Curtius 383 (1682). jfr: När de regelbundet återkommande öfversvämningarne sjunkit tillbaka, urholkar floden en kanal till ett djup af många alnar genom vågrätta sand- och lerbäddar. Lindström Lyell 3 (1857).
d) smalare vatten som förenar två större vatten (delar av en sjö l. av havet), sund; ngn gg i uttr. naturlig kanal; i sht i geografiska namn. Sjöl. 1667, Am. 3. Ett smalt trångt vatten, som förenar tvenne större vatten, kallas sund eller (naturlig) canal. Palmblad LbGeogr. 20 (1835). Söder ut skiljes Storbritannien från fastlandet av Engelska kanalen och sundet Pas-de-Calais. Rönnholm o. Moberg Carlson 1Skolgeogr. 133 (1933).
e) (föga br.) om smalare arm l. gren av ett vattendrag l. annat vatten. Sedan wij woro uhr Pado, gingo wij genom andra canaler. SvBrIt. 1: 78 (c. 1700). En bred Canal går mitt igenom staden (dvs. Venedig), och kallas il grande Canale. När man far igenom denna Canalen, seer man ganska skiöna marmorpalais, som der wid äro bygde. Därs. 1: 80. NorrlS 1: 53 (c. 1770). Skottsberg Båtf. 75 (1909; om de s. k. patagoniska kanalerna i Sydamerika). Herren sade till Mose: ”Säg till Aron: Tag din stav, och räck ut din hand över egyptiernas vatten, över deras strömmar, kanaler och sjöar och alla andra vattensamlingar ..”. 2Mos. 7: 19 (Bib. 1917); jfr a.
f) tekn. icke vattenfylld grav l. grop i marken. För hjulutbyte är i lokomotivverkstaden anordnad en graf eller kanal, i hvilken finnes anbragt en .. på en 4-hjulig vagn löpande hydraulisk s. k. kanaldomkraft. SJ 3: 477 (1906).
3) i oeg. anv. av 2, om fåra l. fördjupning i allm. Skyttelns och nålens rörelse (i symaskinen), som uppkommer, derigenom att ett stift glider i en omkring en cylinder slingrande kanal. TT 1871, s. 78. De dubbelvikta (kragarna) för slips äro försedda med mycket rymlig kanal. SvD(A) 1928, nr 340, s. 4 (om den ränna som bildas av de båda hälfterna av en dubbelvikt krage). — särsk. [efter lat. canalis (Vitruvius)] konst. benämning på fördjupningen mellan volutens vindlingar i det joniska kapitälet. Thomæus AllmKonstlex. (1926). Volutens kanal bör vara i linje med kolonnskaftet. Atterbom Palladio Arkit. 33 (1928).
4) i bildl. anv. av 1 o. 2, särsk. 2 a o. b. Våra Sinnen äro, allenast och ensamme, canaler för våra kunskaper. LBÄ 4: 37 (1797). På ett .. ställe, der en högst drifven idoghet rör sig med stormande hastighet genom tusende kanaler (ss. i England). Geijer Minn. 29 (1809, 1834). Stora affärsföretag kunna även gagna samhället genom att skapa nya kanaler för kapitalrörelse mellan skilda länder. SvD(A) 1929, nr 283, s. 22. — särsk.
a) övergående i bet.: väg l. medel varigm ngn kan komma i förbindelse med en annan l. andra för att därigm uppnå ett visst syfte. Viste jag någon gen canal till R. R. Scheffer, som jag vet icke är mig onådig, så skulle jag betjena mig deraf. Leopold (SVS) II. 1: 157 (1783). Jag har mina kanaler, så att jag kan få in en .. artikel i mera än en tidning. De Geer Lillie 15 (1880). Ryssarna (hade) försökt skaffa sig kanaler äfven till Sultana Validé. AQuennerstedt (1908) i KKD 4: 210. — särsk.
α) (†) med genitivbestämning angivande den person gm vilken ngn kan komma i förbindelse med ngn annan l. andra för uppnående av ett visst syfte. D. 14 (aug.) ginge ordres af til Env(oajén) Funck af d. 13 dat. igenom Lagerbergs canal, at beswära sig öfwer .. st(or) vizirens förhollande. KKD 4: 90 (1711). HSH 1: 318 (1743).
β) (†) i allmännare anv.: medel l. utväg att uppnå ett visst syfte. BenzelBr. 212 (1736). Religion är Canalen, hvar med tu (världsligt sinnade kristne) söker vtföra tin dessein. Scherping Cober 2: 162 (1737).
b) övergående i bet.: väg l. medel varigm ngn får l. kan få underrättelse om ngt; källa för uppgift l. påstående; äv. om person gm vilken ngn får veta ngt. HC11H 2: 54 (1678). Det är ingen ting vissare, än at .. Dübens syster är Canalen i det bekanta ährendet. Bark Bref 1: 157 (1704). Rosenstein 3: 403 (1789). (Sprengtporten) trodde sig genom ganska säkra kanaler känna, att (osv.). Liljecrona RiksdKul. 70 (1840). Ett häftigt missnöje flammade upp bland dem (dvs. soldaterna) och spreds genom osynliga kanaler från man till man. Janson Lögn. 33 (1912).
c) (†) övergående i bet.: utlopp (för ngt). Ideen (att utgiva ett litteraturblad) har länge sysselsatt mig ... En hop öfverloppsverksamhet finnes hos mig, som på detta sätt kan få en ordentlig kanal. Geijer (1837) i 2Saml. 9: 81.
Anm. Hos Schroderus Os. 1: 405 (1635) förekommer ordet [efter motsv. anv. i mlat.] i bet.: allmän väg.
Ssgr (i allm. till 2, särsk. till 2 b; i sht i fackspr.): A: KANAL-AKTIEBOLAG~10102 l. ~10020. aktiebolag som äger en trafikkanal o. ombesörjer driften av densamma. LuleKanalis. 34 (1863). Bolags-Ordning för Dalslands kanal-aktie-bolag. (1865; titel).
-ANLÄGGNING~020. i sht konkret. Schenström StrömshCanal 10 (1797; abstr.). SvT 1852, nr 212, s. 2 (konkret).
-ARBETE~020, äv. ~200. äv. konkret. AdP 1809, 3: 18 (1772). SFS 1848, nr 66, s. 3. Verldens hittills största kanalarbete är .. Suezkanalen. EkonS 1: 346 (1893).
-AVGIFT~02 l. ~20. avgift för begagnande av trafikkanal. ReglTrollh. 13/12 1793, s. B 2 b. Haglund Masthugg. 39 (1928).
(1 c) -AXEL. (†) mil. om kärnlinjen i loppet på en artilleripjäs; jfr AXEL, sbst.1 I 7. SFS 1847, nr 17, s. 30. Fries Krutl. 112 (1869).
-BOLAG~02 l. ~20. (kanal- 1793 osv. kanals- 1793) jfr -AKTIEBOLAG. Trollhätte Canal- och Slussverks Bolag. PrivBolTrollh. 13/12 1793, s. A 2 b.
-BOTTEN.
1) (†) mil. till 1 c; i kanon: ”stötbotten”, ”kammarbotten”; jfr BOTTEN I 1 i. Hazelius Artill. 38 (1833). Fries Krutl. 119 (1869).
-BRO. bro över kanal. Schenström StrömshCanal 31 (1797). Smith KRanke 11 (1921).
-BYGGMÄSTARE~0200. arbetsledare vid kanalanläggning. SFS 1833, s. 149. SvStatskal. 1918, s. 481.
-BÅT.
1) till 2 b: (mindre, i sht maskindrivet) fartyg avsett för trafik på kanal(er). HdlTrollhSlussv. 166 (1793). Sandström NatArb. 1: 287 (1908).
2) till 2 d; om snabbgående passagerarfartyg som förmedlar trafiken tvärs över Engelska kanalen. SvUppslB (1933).
-BÄDD. jfr BÄDD 4. De Geer i 3SAH 1: 135 (1886). 2UB 9: 444 (1906).
-CHEF. (i Finl.) titel för chefen för en kanal. SvT 1852, nr 14, s. 3. SPF 1858, s. 80. FFS 1921, s. 988.
-DIREKTION. särsk., i fråga om sv. förh., i sg. best., benämning på den styrelse som har överinseende över Göta kanal; jfr DIREKTION 4. Platen Ber. 57 (1809). ReglGöthaCanalBol. 1810, s. A 2 b. SFS 1922, s. 1191.
-DIREKTÖR. särsk., i fråga om sv. förh., titel för chefen för Trollhätte kanalvärk. AdP 1828—30, 18: 131. SFS 1920, s. 1593.
-DISKONT(EN). (förr) benämning på den 18101817 existerande bankinrättningen Göta kanals diskont; jfr DISKONT 4. PrivGöthaCanalBol. 1810, s. C 1 b. De Geer i 3SAH 1: 156 (1886).
-DISKONTVÄRK(ET). (†) = -DISKONT(EN). SthmStCal. 1812, s. 160.
(2 f) -DOMKRAFT~02 l. ~20. tekn. domkraft som är anbragt i en under markytan nedsänkt grav l. kanal. SJ 3: 477 (1906).
-DRIFT. jfr DRIFT 15. Den, som idkar kanaldrift (taxeras): för inkomst däraf. SFS 1910, nr 116, s. 10.
-FARTYG~02 l. ~20. jfr -BÅT 1. Schenström StrömshCanal 21 (1797). 2UB 9: 531 (1906).
-FLOTTA, r. l. f.
1) till 2 b, sammanfattande, om fartyg som trafikera viss(a) kanal(er). SFS 1891, Bih. nr 38, s. 1. DN(A) 1931, nr 43, s. 5.
2) till 2 d: örlogsflotta som är stationerad i Engelska kanalen. Den engelska kanalflottan. SvAlm. 1886, s. 39. Den franska kanalflottan. 2NF 23: 1478 (1916).
-FÖRBINDELSE. De förslag, som gjorts, till kanalförbindelser mellan de båda verldshafven (dvs. Atlanten o. Stilla havet). NF 3: 172 (1878).
-INSPEKTOR~002. titel för viss befattningshavare vid kanal; särsk., i fråga om nutida förh., titel för vid statens vattenfallsvärk anställd föreståndare för kanal l. del av sådan; jfr INSPEKTOR b. Stiernstolpe Arndt 1: 194 (1807). SFS 1905, nr 28, s. 5. Södertälje kanalverk, som förestås af en kanalinspektor af klass 1. 2NF 31: 850 (1920). SFS 1922, s. 676.
(1 c) -KALIBER. (†) mil. å eldvapen: loppets kaliber. KrigVAT 1848, s. 73.
-LED, r. l. f. kommunikationsled bestående av en kanal l. av flera sammanhängande kanaler. AdP 1815, 5: 1046. SFS 1923, s. 504.
-LEDES, adv. på kanal l. kanaler, kanalvägen. Varorna forslades kanalledes. VFl. 1905, s. 146.
-LEDNING. konkret.
a) (i fackspr.) för bort- l. tilledande av vatten avsedd grav l. kanal; jfr KANAL 2 a. Åkerman Stångj. 8 (1839).
b) (†) till 2 b, = -LED. HdlTrollhSlussv. 78 (1793). Dessa stycken af kanalledningen (dvs. av Göta kanal ovan Karlsgrav o. nedanför vid Åkersström) voro färdiga till begagnande 1780. Odhner G3 2: 60 (1896).
-LINJE.
1) (†) mil. till 1 c: vardera av de båda parallella linjer som upptill o. nedtill tänkas begränsa ett eldvapens lopp. Törngren Artill. 2: 13 (1795). KrigVAT 1847, s. 332.
2) till 2 b, = -LED. Platen Canal. 9 (1806). SvStatskal. 1918, s. 481.
(1) -LJUS, n. stearinljus med längsgående rännor invid veken, avsedda att upptaga det under förbränningen smältande stearinet för att detta icke skall rinna över kanten av ljuset. KemT 1903, s. 141.
-LOTS. vid trafikkanal anställd person med uppgift att lotsa fartyg gm kanalen. Nyblom Österut 9 (1908; i fråga om Sueskanalen). SFS 1918, s. 1039 (i fråga om Trollhätte kanal).
-LÄST. (†) vid bestämmande av fartygsavgifter i Göta kanal användt mått för angivande av lastfartygs dräktighet; jfr KÖPMANS-LÄST. ReglSegelfGöthaCanal 1822, s. 7. Canal- eller köpmansläst, som är lika med 2:ne Engelska tons. SFS 1833, s. 59.
-NÄT.
1) till 2 a: nät av bevattningskanaler. 2NF 2: 253 (1904).
2) till 2 b: nät av trafikkanaler. Det nordamerikanska kanal- och jernvägsnätet. Svedelius Statsk. 4: 58 (1869).
(2 a, b) -PROFIL. en kanals tvär- l. längdprofil. 2UB 9: 416 (1905). 2NF 19: 1368 (1913).
-PRÅM. för trafik å kanaler avsedd pråm. Holmström ResHoll. 97 (1915). VFl. 1927, s. 55.
-SLUSS. TT 1895, Allm. s. 173. 2UB 9: 409 (1905).
-SLÄNT l. -SLÄNTA.
-STATION. hållplats vid trafikkanal. Nerman GötaKanalH 1: Bil. 56 (i handl. fr. 1822). SFS 1905, nr 28, s. 5.
(1) -STRÅLE. [efter t. kanalstrahl; namnet givet 1886 av upptäckaren, den t. fysikern E. Goldstein] fys. i fråga om den strålning, bestående av positivt laddade korpuskler, som kan konstateras bakom en med små hål (kanaler) genomborrad katod i ett elektriskt urladdningsrör; vanl. i pl. PT 1903, nr 291 A, s. 3. Starck Kemi 349 (1931).
-SYSTEM. system av (med varandra sammanhängande) kanaler. SvTyHlex. (1851, 1872). särsk.
b) till 2 b. Platen Försök 5 (1822). Grimberg VärldH 1: 361 (1926).
-TAXA. taxa för begagnande av trafikkanal. ReglTrollh. 13/12 1793, s. B 2 a. VFl. 1927, s. 25.
-TRANSPORT. transport (av varor m. m.) på kanal. HdlTrollhSlussv. 174 (1793). Platen SvFörsv. 24 (1828).
(1) -UGN. tekn. för bränning av tegel, kalk o. d. avsedd ugn i vilken det gods som skall brännas föres fram på rörlig, eldfast härd gm en lång kanal som uppvärmes gm en på bottnen ungefär vid midten anbragt eldstad. TT 1901, K. s. 57. 2NF 28: 629 (1918).
-UMGÄLDER~020, pl. avgifter för trafikerande av kanal. Forselius Upplysn. 40 (1848). SFS 1893, nr 42, s. 13. Smith (1916).
-VAKT. underordnad tjänsteman med uppgift att hålla vakt vid kanal. Schulthess (1885). SvD(A) 1921, nr 297, s. 8.
(1) -VÅG; pl. -ar. (i fackspr.) visst slags vattenpass, vattenvåg. NF 1: 236 (1875). Vattenvågen (kanalvågen) är ett vattenpass, hvars konstruktion grundar sig därpå, att i kommunicerande kärl vätskans yta står lika högt i alla kärlen. 2NF 31: 884 (1920).
-VÄG. = -LED. Nerman GötaKanalH 1: Bil. 61 (i handl. fr. 1822). Jag ville se .. landskapet Dalsland och den vackra kanalvägen derstädes. Svedelius Lif 583 (1887). särsk., i sg. best. (förr äv. i sg. obest.), närmande sig bet. av ett adv.: på kanal l. kanaler, kanalledes. De mellan Stockholm och Göteborg kanalvägen gående ångfartyg. VexjöBl. 1838, nr 5, s. 2. UB 7: 195 (1874). Wrangel MvSchwerin 299 (1912).
-VÄGG. särsk.
1) (i fackspr.) till 1 a. Cederschiöld HbBarnn. 7 (1822).
2) till 2 a. TT 1899, M. s. 83.
-VÄRK, n.
1) om trafikkanal (med tillhörande byggnader m. m.). Nerman GötaKanalH 1: 24 (i handl. fr. 1741). Den för Strömsholms kanalverks ombyggnad bestämda tid. SvT 1852, nr 15, s. 2. SFS 1891, Bih. nr 28, s. 3.
2) trafikkanal med tillhörande byggnader m. m. jämte för driften erforderlig förvaltning; kanal betraktad ss. institution l. affärsföretag; äv. om bolag som äger kanal o. ombesörjer driften av densamma. SthmStCal. 1795, s. 123. PrivGöthaCanalBol. 1810, s. C 1 b. 2:ne stycken Aktier uti Hjelmare Kanal- och Slussverk. DA 1824, nr 273, s. 2. Statens kanalverk. BtRiksdP 1923, VI. 1: nr 137, s. 3.
-ÅNGARE. (mindre) ångfartyg för kanaltrafik. DN 1892, nr 8423 A, s. 2.
-ÅNGBÅT~02, äv. ~20. = -ÅNGARE. Wieselgren Bild. 537 (1884, 1889).
-ÖPPNING. (†) byggande av en kanal. Bring GötaKanal 1: 42 (cit. fr. 1779).
B (†): KANALS-BOLAG, se A.
Spoiler title
Spoiler content