SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1935  
KARTONNERA kar1tone4ra, äv. -tω-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(-on- 18691898. -onn- 1884 osv.)
Etymologi
[jfr d. kartonnere, t. karton(n)ieren; av fr. cartonner, förse (ngt) med (omslag o. d. av) kartong, avledn. av carton (se KARTONG)]
1) bokb. inbinda (bok) i enkelt pappband, häfta i styvt omslag, styvhäfta. AB 1869, nr 286, s. 3. Verd. 1885, s. 88. ”Konsten i Sverige” kostade kartonnerad endast 1 krona 90 öre. Laurin 4Minn. 177 (1932).
2) (i fackspr.) förse (fotografi, gravyr, teckning o. d.) med kartong (se d. o. 1), uppklistra på kartong. NF (1884). Sundén (1886). MeddSlöjdF 1898, 2: 31.
Spoiler title
Spoiler content