SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1935  
KASTRATION kas1tratʃω4n l. -aʃ-, r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(förr vanl. skrivet ca-)
Etymologi
[jfr dan. o. t. kastration, eng. o. fr. castration; av lat. castratio (gen. -ōnis), vbalsbst. till castrare (se KASTRERA)]
kastrering; äv. konkretare: fall av kastrering.
1) (i fackspr.) motsv. KASTRERA 1. Sönnerberg Loder 546 (1799). Castrationen af kor. Florman BrefRetzius 45 (1835). ARetzius hos Billing Hipp. 104 (1836). Kastrationen vid prostatahypertrofi. Hygiea 1896, 1: 425. Menstruation .. uteblifven till följd av kastration. 2NF 18: 131 (1912). Kastration av husdjur. GHT 1926, nr 90, s. 7. — särsk. i uttr. ensidig l. dubbelsidig, äv. halv l. dubbel kastration, kastrering varigm man borttager en resp. båda könskörtlarna. Ödmann Le Vaillant 2Resa 209 (1798). MedMånRevy 1896, s. 29.
3) (†) motsv. KASTRERA 4: ”beskärning”. SvMerc. 1764, s. 198. Månne .. (veckotidskriften) skal .. undergå någon castration? Porthan BrefCalonius 210 (1795).
Ssg (till 1; i fackspr.): KASTRATIONS-SÅR. sår efter kastrering. Lundberg HusdjSjukd. 417 (1868).
Spoiler title
Spoiler content