SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1935  
KIRS ɟir4s, sbst.1, l. KERS ɟær4s, r. l. m.; best. -en.
Ordformer
(gers 1776. gjers 1817. kers 1835 osv. kjers 1769. kirs(s) 1659 (: Kirszkåål), 1747 osv.)
Etymologi
[sv. dial. kjers, kirs; av mnt. kerse, nt. (o. t.) giersch, girs, gersch (jfr holl. kers, fht. gers, gires), sidoform till mnt. karse, benämning på åtskilliga till föda använda umbellater (se KRASSE)]
växten Aegopodium podagraria Lin., kvaller, vars blad (o. stjälkar) äro ätbara. Linné Vg. 62 (1747). Ægopodium, Kirss. Samlas om våren til kål. Aspelin Fl. 20 (1749). Sonesson HbTrädg. 1118 (1926). Rig 1928, s. 157.
Ssgr: KIRS-KÅL. = KIRS, sbst.1; jfr DJUR-, SKVALLER-KÅL. Franckenius Spec. A 3 a (1659). Arrhenius Jordbr. 3: 99 (1861). 3NF (1929).
-VIVEL. (†) zool. insekten Tamnophilus Cerassi Schönh. (vars larver leva på kirs). Dahlbom Insekt. 61 (1837).
Spoiler title