SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1936  
KOAGULATION 1agɯ1latʃω4n l. 1-, l. -gul1-, l. -aʃ-, l. 01004, r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet co-)
Etymologi
[jfr t. koagulation, eng. o. fr. coagulation; av lat. coagulatio (gen. -ōnis), vbalsbst. till coagulare (se KOAGULERA)]
(i fackspr., i sht kem. o. fysiol.) vbalsbst. till KOAGULERA 2. Wallerius ChemPhys. 1: 157 (1759). Svedberg ArbDek. 112 (1915).
Ssgr (i fackspr., i sht kem. o. fysiol.): KOAGULATIONS-PROCESS, -TEMPERATUR.
Spoiler title