publicerad: 1936
KOFFERT kof4ert, ngn gg 32, r. l. m. ((†) n. BoupptRArk. 1693, BoupptVäxjö 1875, s. 945); best. -en; pl. -ar ((†) -er BoupptSthm 22/2 1661, Geijerstam Aldrig 179 (1891)); förr äv. KOFFER, sbst.2, r. l. m., best. koffren (BoupptSthm 25/4 1672); pl. koffrar (BoupptSthm 13/7 1659, Brenner Dikt. 1: 78 (1707, 1713)) l. koffrer (BoupptSthm 25/4 1672 (: Coffrene, pl. best.), SvBrIt. 1: 29 (c. 1700)).
Ordformer
(förr äv. skrivet co- (cou-, cu-). kof- 1661—1777. koff- (co-) 1621 osv. konf- 1669. kopf- 1669. kouf- (co-) 1719—1816. couff- 1713—1796. kuf- 1707. kuff- 1638—1709. cuupf- 1627. — -er 1638—1713. -ert 1621 osv. -ort 1670—1833. -urt 1707. — coffre 1671—1786. couffre 1795)
Etymologi
[jfr d. kuffert; av nt. koffer(t), kuffer(t) (jfr DAGGERT), av fr. coffre, låda, kista, koffert (varav äv. t. koffer, eng. coffer), av ffr. cofre (med sekundärt r), av it. coffa, l. span. cofa, cofe, mastkorg, trol. av arab. kuffa, (djup) korg, av gr. κόφινος, lat. cophinus, (stor) korg]
för förvaring av kläder o. d. avsedd kista l. låda försedd med medelst gångjärn vidfäst lock jämte låsanordning; numera nästan bl. om dylik kista l. låda avsedd att användas på resor för förvaring av olika (i sht till den personliga utrustningen hörande) föremål; ngn gg äv. (i sht i ssgn HAND-KOFFERT) om resväska. FoU 13: 104 (i handl. fr. 1621). 1. Coffre öfwerdragen med swart läder, och beslagen. BoupptSthm 1671, s. 416. Jag packade mina saker straxt tillhopa uti 3:ne couffertar. Roland Minn. 95 (c. 1748). Crusenstolpe Tess. 1: 160 (1847). Moberg Sedebetyg 45 (1935). — jfr EMIGRANT-, HATT-, KLÄD-, KUSK-, PACK-, PROV-, RES-, RÖR-, SPÅN-, SÄLSKINNS-, TRÄ-KOFFERT m. fl. — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i t., ävensom fr. les coffres de l'État, kronans skattkammare] (†) i uttr. räntekammarens koffertar, om kistor vari kronans pänningmedel o. d. förvarades; jfr KISTA 1 a. Risingh KiöpH 104 (1669).
b) (†) i utvidgad anv., om litet prydnadsskrin. Ehn liten Coffert af fil de grans arbete om 5 1/4 loo. BoupptRasbo 1706. BoupptVäxjö 1816.
c) (vard.) i jämförelser o. mer l. mindre bildl.; särsk. (mer l. mindre föraktligt) i fråga om person; jfr KAPP-SÄCK d. Han är tom som en Coffert. Mont-Louis FrSpr. 288 (1739). Du märkte ingenting, för du var full som en koffert. Engström 2Bok 41 (1909).
-BRYGGA, r. l. f. (i fackspr.) å personautomobil: på baksidan anbragt bagagehållare. Nerén (1930). —
-HANDTAG~20 l. ~02. —
-LÅS. —
-NAGEL. [jfr d. kuffertnagle, t. koffernagel, ävensom eng. trunknail] (i fackspr.) koffertspik; i sht om en mindre, nitliknande, med tjockare stift försedd, vanl. förkopprad typ. SFS 1919, s. 234. —
-PANNA. [jfr d. kuffertkedel, t. koffermaschine, efter eng. trunk-engine] tekn. sjöångpanna (av föråldrad typ) med stora, flata väggar; jfr LÅD-PANNA. Wrangel SvFlBok 187 (1898). —
-SPIK. (i fackspr.) spik med stort huvud o. kluvet stift varmed läderremmar på koffertar fastgöras; i sht om en längre, med tunnare stift försedd, vanl. förnicklad typ. UB 6: 173 (1874).
Spoiler title
Spoiler content